(18/12)
Jag var pa ett stalle tillsammans med min lillasyster Linnea. Efter ett tag gick jag darifran tillsammans med Gunnar. Det visade sig att vi var i Kina. Plotsligt sag jag nagra maskerade man med vapen springa bort mot lokalen vi just hade lamnat. Jag blev genast radd.
"Min syster ar dar inne, vi maste gora nat", sa jag till Gunnar som inte verkade sa fortjust i iden.
Jag tog upp min pistol som jag hade i fickan och borjade ga tillbaka. Dock var det tva som stod relativt nara oss och som vaktade sa att ingen skulle ingripa som sag mig. Jag skrattade nervost och sa:
"Hehehe, jag bara skojade, det har ar en leksakspistol."
Jag backade langsamt ifran dem innan jag hoppade pa fordonet (nagon slags moped) som skulle ta oss till ett motell. Nar jag kom fram till motellet var jag sjalv. Jag fick ett rum och la mig dar for att sova. Plotsligt vaknade jag av en small. Fonstret var oppet, och jag var overtygad om att bovarna hade forfoljt mig eftersom jag hade sett deras ansikten och nu skulle de doda mig. Jag skyndade ut ur rummet och knackade pa dorren till rummet dar motellagarna sov. De oppnade och jag borjade prata med dem (pa kinesiska).
"Jag tror att det ar nagon i mitt rum, fonstret ar oppet och det var det inte forut."
"Vi slappte in en man i ditt rum, han sa att han kande dig."
"Va? Jag sa att jag var jagad, hur kan ni da slappa in en man hur som helst?"
Vi foljdes at till mitt rum. I sangen lag Michael och sov. Han hade krakts overallt for att han hade druckit sa mycket. Krakset var typ bara genomskinligt slem som tackte stora delar av hans klader och sangen. Nu var jag inte langre pa ett kinesiskt hotell utan hemma hos farmor.
"Sahar gor man verkligen inte", sa Rune och sag ogillande pa Michael. "Dricker sig stupfull och kommer hem till nagon pa det har viset."
Farmor sa ingenting, men jag blev arg. Michael hade faktiskt inte menat att bli sahar full. Han brukade inte dricka sa mycket.
"Tror du han gjorde det med flit eller?" bet jag tillbaka. "Jag skulle gissa pa att nagon lagt nat i hans drink eller sa."
Jag trodde inte det pa riktigt utan visste att Michael bara gjort ett misstag och druckit for mycket, men det tankte jag inte tala om for farmor och Rune. Vi hade vid det har laget hjalpt Michael ut pa trappan sa han kunde fa frisk luft.
jag var med Alex som hade tappat sin mobil på en fest(sant) & så ringde de på min telefon och de va Sätte som ville veta om det var jag som skickat en massa sms till Alex och så började han läsa ett ( som jag skickat kl 5 på natten till honom) och jag gav telefonen till alejandro men han fatta inget. Sen så var jag och några vänner i ett hus som såg ut som Zagas fast det låg på ett berg och då kom det 2 killar och 3 tjejer som var lite äldre och frågade om de kunde kröka med oss och vi bjöd då in dom i vårat hem men då försökte dom stjäla saker och kidnappa oss så vi fick sitta still på fula stolar men då fick vi ut dom på nå random sätt och jag höll i dörren och lyckades låsa den med en rund konstig grej men han som var ledare av dom kunde fortfarande öppna på nå random sätt och så försökte vi ringa popon men vi slog bara fel nr och då då var de plötsligt inne i huset igen och vi sprang runt och jag gömde mig på den andra toan men de hittade mig där också och sen knackade de på dörren och en brud öppnade och han som knackade fr¨gade efter oss och då sa de att vi var på överv¨ningen men det fanns ingen övervåning så hela samhället kom och omringade huset och vi var ute och ena kille som var ledaren hade en pistol och sköt de som försökte fly, sen tog jag mig till andra sidan och då börja de kansta två pistoler mot varandra istället för att skjuta varann så försökte dom döda varann genom att kasta den på varann. (varann varann varann) i slutet gav han upp,
Jag tittade ut genom fönstret och såg en bil som körde och rammade människor, förövaren slirade och människorna flög framför bilen. Det var läskigt. Jag blev illa berörd. Jag öppnade fönstret och gjorde några läten, fick då förövarens uppmärksamhet och han sköt mot mig, jag fick ducka och rulla och gömma mig bakom sängen, jag tänkte att skotten nog inte skulle gå igenom husväggen.
Jag sitter på en tågstation, Nicole är där och jag får massor av gåvor av henne som hon har i en plastkasse. Jag ser en polisbil komma och 2 rånare står på perrongen. Polisen försöker skjuta mot rånarens axel men jag ser att han trycker av men ingen kula kommer. Rånarna brottar ner polisen och klär ut sig till poliser själva.
Jag var på ett museum om Tove Jansson, och fick veta att hon genom hela sitt liv varit oerhört plågad, tills hon dog genom självmord (hängning). Sedan var jag Tove Jansson i muséet, och jag skulle visa mitt självmord igen, men genom andra sätt. Först tänkte jag stoppa huvudet i ugnen, men jag ångrade mig eftersom det kändes osäkert att dö helt på det sättet. Jag tillagade därför en kaka med nitroglycerin och en förgiftad paj och tänkte efter att jag ätit dem skjuta mig. Jag hade precis ätit kakan när jag hörde fotsteg och röster utanför muséet och jag blev rädd att jag skulle bli upptäckt innan jag hann färdigt.
Jag tänkte att Stina skulle bli ledsen eftersom hon ju gillade Tove Jansson.
Jag, Natima och Oscar befann oss av någon anledning i en lägenhet, mycket sjaskig och på första våningen, påminnande om en motellsvit. Vi snokade runt ett tag, och när de letade på andra ställen och jag ensam rotade igenom lådorna i sovrummet kom ägarna in - en tjock gangster och hans nioåriga dotter. Först började han hota mig med sin pistol, men sen behövde han gå på toa och lämnade sin dotter att vakta mig. Eftersom hon inte verkare vara något hot började jag smita ut genom fönstret, men då drog hon ner mig igen och satte en cirkulärt formad taggtråd över huvudet på mig. Jag fick för mig att jag var Jesus med törnekronan, och tänkte att eftersom jag ändå skulle återuppstå kunde jag slappna av. Jag somnade, och det var då jag vaknade.
Jag drömde att jag såg en film-trailer. Alla Y:are hade skickats ut till en ö, där de skulle överleva själva för att testa sina kunskaper. I TATA41 Envariabelanalys hade vi fått lära oss vilka djur man kunde äta, så huvudpersonen åt upp en strandad bläckfisk. Tyvärr sprang några omkring och sparkade sand på allt ätbart.
Huvudpersonen insåg att han skulle behöva vitaminer efter ett tag, så han tryckte i sig en spruta och drog ut alla vitaminer ur blodomloppet för att spara till senare. Han insåg dock att det var dumt gjort och skyndade sig för att äta saker och dricka saltvatten (för salt behövdes).
Ingenjörerna kom till en gigantisk kyrka, omringad av ett kanalsystem med automatiska gondoler - man satte sig i den och så åkte den iväg. Tre av ingenjörerna låtsades vara hajar och åt upp en av de andra.
Till slut blev en galen och sköt de andra. Två överlevde. I slutscenen slängdes pistolen mot väggen, och texten "Bloodtrue", som var filmens namn, visade.
De två överlevarna hade gift sig i verkligheten, och filmen var en hyllning till dem.
En yngre asiatisk kille kommer inrusandes med mord i sinnet. Jagandes av en pistol flyr jag och mitt kompani (också beståendes av en asiat) som alla har klumpiga vandrarryggsäckar på oss. Vi flyr in i en skog och klättrar över mossiga stenar med de otympliga väskorna, alla fyllda av ångest. Vi kryper ner i ett grottliknande stenvalv där asiaten blir tagen som gisslan av mördaren.
Men mördaren erbjuder sig att bli skjuten istället; Jag tar upp en pistol från marken, siktar mot mördar-asiaten och skjuter.
Senare den natten kommer en man och pratar med mig. Det var den skjutnes far. Det visade sig att han hette Obergine. Mycket kallt pratade han till mig. Precis lika kallt och otrevligt som Lucius Malfoy. Han skulle hämnas.
När gänget är samlat ser jag jag mot asiaten som togs som gisslan och får en flashback. Det zoomas in extra nära på ansiktena till de båda asiaterna under gisslan-scenen. Gisslan var i själva verket mördaren själv, och den som skjöts var den oskylldige kompisen. De hade bytt roller och jag hade inte sett det och förväxlat dem. Den som sitter framför mig är i själva verket mördaren! De hade tillsammans planerat allt för att jag skulle skjuta en oskylldig och få skulden.
Sedan gjorde jag min röst hörd och sa på engelska: "Lystring, denna människa är inte den ni tror att det är. Det är en mördare."
Men helt plötsligt så är det ansiktet på den snälle igen, varpå jag säger: "Ja, kanske inte nu då."
Någon vecka innan skolmassakern i Finland (jag minns inte vad orten hette, det var hösten 2007) hade jag en kort dröm om en skolmassaker. Lokalen allt utspelade sig i var en blandning av en studentkorridor och min gamla högstadieskola.
Jag stod vid en vägg en bit framför en dörr, mot en trappuppgång med en hiss. Från nedervåningen hörde jag hur en tjej skrek och pistolskott. Det lät hemskt. Sen kom två personer (killar eller tjejer, minns inte) inspringande i lokalen där jag stod. Jag förstod att jag måste gömma mig och gömde mig bakom ett vält bord. Kort därefter kom personen med pistol. Han sprang mot dem aggresivt och sköt mot de andra.
Det var en ganska obehaglig dröm. Det behöver förstås inte ha varit ett omen, men det var ju lite märkligt ändå...
Jag låg i en svart säng med en massa svarta kuddar, och jag hade en svart tröja på mig. Mamma kom in i rummet, och då sade jag att jag hade köpt en pistol för att kunna försvara mig. Den hade inga kulor i sig.
Samtidigt hade jag en massa pistagenötskal, som tydligen innehöll psilocybin.