(20/12)
Jag hade en bat, nagot mellanting mellan en roddbat och en kajak. Jag paddlade forbi Stureforsbadet dar min mamma och mina systrar var. Jag stannade dar och borjade prata med dem, sedan visade jag att man kunde flytta pa vattnet fran vissa delar av an sa att det inte blev lika djupt dar. Jag gjorde sa pa en bit av an. Dessvare sa var detta att gora obalans i naturen, och an svarade med att bygga upp en hog mur av vatten som vi inte markte till en borjan. Nar jag sag den ropade jag:
"Se upp! Skynda hem!"
De borjade springa. Jag visste att nar ytspanningen skulle brista skulle det bli oversvamning overallt. Det skulle bli en kolosal katastrof. Jag borjade springa, och hoppade fran hustak till hustag efter min mamma. Mamma hoppade ner i en vattenscooter eftersom husen stod pa pelare i vatten, och jag hoppade pa bakom henne. Hon korde nerfor mot byn vi bodde i (efter ett tag var det en snoscooter istallet). Plotsligt var det jag som korde och jag hittade inte i byn. Jag ville ta mig upp pa det hogsta berget for att inte bli ovesvammad. Jag akte upp pa en vag, men kom snart till toppen pa nat som snarare var en kulle. Jag korde vidare och hittade en ingang i ett berg med stege. Jag klattrade snabbt och kom upp och ut, men insag att jag bara hade klattrat 2m. Jag fortsatte pa fot upp pa samma berg. Jag visste att det inte var det hogsta, men jag hade inte tid att hitta ett annat berg. Jag var i sallskap med min lillasyster Linnea, men hon var bara 4 ar och valdigt oforsiktig av sig. Jag kom till en avsats dar manga andra fran byn valt att ta skydd, ovanfor oss fanns ett platt tak av betong. Vi sag muren av vatten vaxa bortom bergen fran vilka jag just kommit. Jag undrade var mamma var nagonstans, och hoppades att hon funnit skydd. Jag upptackte att Linnea hade krypit ivag mot kanten av avsatsen och skyndade mig dit och plockade upp henne. I samma stund jag backade in mot vaggen sag jag hur ytspanningen pa vattnet brast och vatten borjade forsa ner for bergen i norr. Jag tryckte Linnea (som var iford en fargglad vinteroverall) mot mig, och sag skrackslaget pa mangderna vatten som adderades till floden/sjon som var nedanfor berget vi var pa. Vattennivan steg drastiskt, och inte nog med det borjade vatten forsa ner aven over oss, fran sodra bergen. Om det inte varit for taket ovanfor oss sa hade vi spolats bort pa direkten. Jag upptackte igen att Linnea krypit ivag for att kolla pa fenomenet narmre kanten. Kvinnan som satt bredvid mig hjalpte mig att fa henne tillbaka. Efter ett tag slutade vattnet att floda, fran berget vi var pa hade vi ungefar tre meter ner till vattnet, en drastisk hojning, men vi levde. Jag horde ett pling, det var kvinnan bredvid mig som fick ett sms. Det var fran hennes man. Han skrev:
"Det ar ett mirakel att jag overlevde det har, om du ocksa mar bra ar det ett tecken pa att vi borde vara tillsammans forevigt."
Jag blangde ilsket pa sms:et. Hennes man var ingen trevlig karl och hade varit otrogen mot henne manga ganger om och misshandlade henne verbalt. Jag sa till henne att hon skulle sta fast vid sitt beslut att lamna honom och inte ta honom tillbaka. Jag sag att det gjorde henne verkligt ont och visste att hon alskade sin man trots att han var ett javla svin. For att make:a min point visade jag sms:et han hade skickat till min mammas mobil, som jag av nagon anledning hade, under tiden floden pagick. Den sa: "Hej vackraste, hoppas du mar bra. Jag vill garna traffa dig och visa hur mycket du betyder for mig."
Jag trodde inte min mamma hade nat att gora med den har snubben, men jag franholl mig fran att skriva tillbaka aven om jag var bra sugen pa att saga vilket javla svin han var och att jag onskade att han inte overlevt floden. Dels ville jag inte gora det i min mors namn, och dels var jag fortfarande for orolig om min mamma hade klarat sig for att kunna gora nat annat.
De hade gjort nya säsonger av Morden i Midsomer. Jag såg dem innan de hade textat dem till svenska. Mannen (som jag var) gick ner i källaren och upptäckte att hans fru var mördaren, för alla liken låg där i sovsäckspåsar. Frun hade knuffat ner dem för trappan. Plötsligt var frun där och sa:
"And you won't live to tell the story!"
Hon hade en stor kökskniv i handen och jag skrek och försökte fly, men eftersom jag var gammal och stel (med käpp) så hade jag dåliga odds.
Plötsligt var jag med några som försökte utreda mordet istället. De gick igenom alla bevis och jag sa:
"Så ni vet inte vem som är mördaren?"
Jag visste ju, men jag kunde ju inte avslöja det där, eftersom det var på ett tidigare stadium i filmen. Jag var så lockad att säga att de skulle titta i det äldre parets källare, för jag ville inte att fler skulle bli mördade.
Jag var på ett ställe där männen och kvinnorna skulle göra om sig. Männen skulle tejpas med silvertejp så att de hade som en riddarustning på sig och flickorna skulle ha vackra långklänningar. Männen alltid över 30. Flickorna var alltid 15-17. Jag ville inte bli bemött som en flicka så jag blev tejpad till riddare istället. En man klagade på att hans mage stack ut, men han var inte riktigt klar än och när han var det så fick hans mage en form han var han var nöjd med. Tanken var att alla sedan skulle träffas i ett mörkt rum och välja ut en partner bland de andra. Jag tyckte det skulle vara kul om en tjej valde mig så jag började stoppa in mitt hår i hjälmen så det inte skulle kännas utan jag skulle uppfattas som en man. Tims hår stack dock ut under hans hjälm.
Gunnars mamma sa till mig att hon hade en idé. Hon skulle rensa ut garderoberna hemma (och även min garderob) och starta en butik där hon kunde sälja den. Butiken skulle heta "Matilda's M-nånging" (det riktigta namnet var en grymt snygg alliteration, som jag självklart hade glömt bort när jag vaknade). Jag tänkte först att hon var hemmafru, men sen kom jag på att hon hade ett jättebra jobb och undrade vad hon skulle göra med det när hon hade butiken.
Senare var jag i hennes butik. Där fanns massor gamla kläder och trots att det var second hand så var butiken extremt populär bland folk som annars ogillade second hand. Jag hittade mina grå mjukisbyxer där och sa:
"De här får du inte sälja, de är mina favoriter."
En kund hade också fått syn på byxorna och ville köpa dem från mig, men jag sa att det var omöjligt eftersom de var mina från början. Det var underförstått att Gunns mamma tyckte byxorna var jättefula och därför försökte sälja dem.
Ett litet kinesbarn kom in och jag sa att jag skulle följa henne hem. Vi gick ut tillsammans. Efter ett tag så var jag inte i sälskap av henne, men höll i en bok som jag pratade med och som hon svarade igenom. En man, som såg lite töntig ut, höll på att gå om mig just som jag frågade boken/flickan:
"Vad gjorde du i butiken?"
Flickan hann inte svara innan mannen, som förövrigt höll i ett långt paraply, svarade eftersom han trodde jag pratade med honom.
"Jag tittade bara in", sa han osäkert.
Vi svängde runt ett hörn där det lite längre fram blev kolsvart. Helt plötsligt fick jag för mig att hans osäkerhet bara var ett spel och han egentligen var en våldtäktsman. Jag stannade upp och sa:
"Jag glömde en sak i butiken."
Han fortsatte gå medan jag vände mig om och sprang tillbaka. Jag funderade om jag skulle springa en annan väg till bussen, men jag stannade upp när jag kom till kinesbarnets dörr och hon släppte in mig. Jag berättade att mannen plötsligt hade verkat hotfull trots hans mesiga uppsyn.
(10/5)
Jag skulle vara med i ett båtrace. Båten var ungefär lika stor som en badring. Jag hade precis kommit dit då starten sa att vi skulle sätta på oss våra nummerlappar. Jag hittade inte min, men såg snart att den låg längst fram i båten. Jag krånglade på mig den, men då hade starten redan gått. Jag hoppade i den lilla båten och gasade iväg i världens fart.
Jag var egentligen på ett äventyr och kom fram till en tårtkartong. Tårtor gav mig poäng så jag öppnade den för att kolla om det var en tårta i och det var det. Jag skulle just ta tårtan då en gammal dam (häxa) som satt bredvid sa att det var hennes tårta. Jag ställde tårtan i hennes knä.
"Tack så mycket", sa hon.
Hon hade en klänning som var gjord av samma ingredienser som tårtan. Jag och min vapendragare smakade på klänningen. Den var mycket god, vilket vi också kommenterade.
"Tack", sa damen igen.
Vi fortsatte att gå, nu var det natt och i det här landet var det olagligt att vistas utomhus på natten. Vi gick tyst och jag funderade på om jag skulle sätta på mig mina svävande skor (vilket var båten fast nu var den ett par skor). Jag skulle ju låta mindre om jag svävade. Plötsligt hörde vi röster och la oss kvickt ner på marken.
"Hörde duw åckså nåt?" sa en mansröst med bred dialekt.
"Aa, vavare?"
Vi skyndade oss till en liten lastbrygga (på land) där vi la oss för att undvika vad vi trodde var soldater. Plötsligt var männen där.
"Ere ni igen, va?" sa den ena.
De var inte soldater, utan tjuvar.
"Ni är alltid där vi ska sova, flytt på er!" sa den andra.
Vi hade nämligen tagit deras sovplats några dagar tidigare. Vi flyttade kvickt på oss då vi inte ville skapa något trubbel så att soldaterna skulle komma dit.
Jag klev av bussen och såg en ~11-årig kille cykla på en likadan grön cykel som jag en gång hade haft. Jag ropade på honom och bad honom stanna, men han fortsatte cykla. Jag sprang efter honom och han började cykla fortare. Sen stannade han utanför pizzerian där också hans pappa var. Pojken gick in på pizzerian men pappan var kvar utanför. Hans far verkade vara från Turkiet eller liknande. Jag berättade som det var, att jag trodde att det var min gamla cykel som stod där. Jag frågade om jag kunde låna cykeln för att åka hem och hämta mina nycklar så jag kunde testa min nyckel till cykeln. Det fick jag inte. Jag bad honom vänta där medan jag sprang och hämtade nyckeln, och det skulle han göra. Jag skyndade mig hem och hämtade mina nycklar, sedan tänkte jag ta en cykel tillbaka för att det skulle gå fortare. Jag såg en grön cykel i garaget och var tvungen att stanna upp några sekunder och fundera på om jag hade gjort bort mig, innan jag insåg att det var min systers cykel som hon hade fått av mormor. Jag tog istället mammas gamla cykel och skyndade tillbaka. Mannen och sonen var borta. Jag frågade mig omkring och upptäckte att de till och med hade avregistrerat sig från SH pga cykelgrejen. På SH hade pappan hetat Niconeli (eller nåt åt det hållet). Jag visste inte alls hur jag skulle få tag på dem nu.
Jag var en kvinna som var gift med en man och vi var lyckliga.
Sedan helt plötsligt så var jag Agnetha Fältskog (som ung) och jag var jättekär i Björn Ulvaeus. Vi var nykära och jättelyckliga, men sedan så hände någonting så jag hamnade i fängelse under 9 månader. Det var delvis Björns och de andra ABBA-medlemmarnas fel (antingen hade de angivit mig för något eller så var de också delaktiga). När jag hade suttit av mitt straff så kom jag ut. Resterande medlemmar i ABBA väntade på mig. Jag sprang förbi Frida och Benny och var jätteledsen. Sedan sprang jag förbi Björn och han tittade på mig, och jag tittade på honom. Vi blev som nykära igen. Allt blev glömt och förlåtet. Vi sprang fortfarande, höll varandras händer och kramades.
Sedan var jag den gifta kvinnan igen, men några år senare. Jag gick ner i källaren och skällde på min odugliga man. Tankar om skiljsmässa låg inte långt bort.
Jag var i en lägenhet där det bodde en rik man som var forskare. På ett bord stod en massa notböcker för tvärflöjt. Av misstag råkade jag välta en bok och försökte ställa upp den, men då välte en annan. Jag stod jättelänge och försökte på ordning på böckerna, men ju mer tid jag la ner ju stökigare blev det. Tillsist hade jag tydligen somnat under bordet. Jag vaknade av att mannen var på väg hem. Jag började försöka fixa iordning böckerna, men nu visste jag inte längre hur de skulle stå. När jag ställt upp allt på ett ungefär öppnade mannen dörren och kom in. Jag gömde mig inger bordet. Han såg mig. Han förväntade sig tydligen att jag skulle vara där och skrattade och bad mig komma fram. Han bad mig ta fram fyra glas och ställa på en bricka och bära ner. Jag frågade varför och han sa att det var för att det var billigare att diska 4 glas än att diska ett.
Folk trodde massor på Gud. Det var i en kyrka och man hyllade Gud. Gud var, mer liberal än vanligt. Där var i alla fall en man och hans älskarinna. Gud färgade allas kläder röda. Mannen tyckte att hans älskarinna var riktigt sexig i den röda klänningen. Han undrade varför hon aldrig brukade ha rött. Hon sa att det var en syndig färg. Nu hade Gud färgat klänningen röd så då var det okej. De närmade sig varandra, stod tätt intill och började kyssas. Plötsligt ropade någon:
"Ska ni ha sex i guds kyrka? Att ni inte skäms!"
Mannen gick iväg och började leta efter ett ställe där han och hans älskarinna kunde ha sex. Han kom till en liten sal som låg nära kyrkan. I närheten lekte ett gäng pojkar och en pojke kom och sa till honom:
"Gå inte för långt in i kyrkan bara, för vi spelar HÖG musik!"
Mannen kastade sig ner på marken (när pjken hade gått) och bad till Gud om ett lugnt ställe där han kunde vara med sin älskarinna. Gud svarade genom att göra hans hår långt och ovårdat och ge honom en gammaldags mantel. Mannens kropp tvingades till ett kors. Sedan reste sig mannen upp - Gud hade talat med honom. Han var nu en profet.
Jag var någonstans. Det var en stor bubbelpool där en massa tjejer badade (nakna). Tyvärr kunde jag inte göra det eftersom jag inte hade tillräckligt långt hår för att dölja mina bröst, vilket var ett krav. Gunnar badade dock (lite mer påklädd). Jag började istället svinga mig i en lian som satt fast i en mans hals. Det var jättekul eftersom jag fick nya svingbanor då mannen flyttade på sig.
Sedan blev poolen mycket större och folk lekte i den. Han som ägde poolen sa att han hade gjort leken lite mer spännande genom att lägga hajar i den. Där stod jag med min lian och var tvungen att göra något åt den panikartade situationen. Jag svingade mig upp på en avsats och fick hjälp upp av en tjej som var där. Plötsligt kom Batman emot oss och han såg inte ut att vara på vår sida. Jag höll om tjejen och svingade mig ner igen. Folk applåderade över vad som hade sett ut som en snygg räddning av tjejen. En dvärg som var min kompis fick en Spindelmannen-dräkt som han tog på sig. Tyvärr hade han fått tre stycken handskar varav ingen matchade så han visste inte vilken han skulle ha på sig för att det skulle komma ut spindeltråd som han kunde klättra med. Jättarna anföll och vi som var normalstora kämpade emot.
"Ni förtjänar inte att leva!" sa en jätte.
"Vem bestämmer det?" frågade en 3 meter lång hattifnatt som hade grön päls. De jättelånga, pälsbeklädda hattifnattarna var på vår sida.
Jag och Ingrid var ute och gick. Vi skulle köpa köttbullar. En man stoppade Ingrid och kollade på hennes händer. Han påpekade att de var väldigt fina och att han gärna skulle ha sex med dem. Sedan sa han någonting om att köttbullarna i affären inte var stora nog.
"Vi vill gärna veta storleken", sa Ingrid.
Tyvärr lät det som hon syftade på mannens penis och inte på köttbullarna.
Jag gick i en korridor. Jag var jagad av en man. Ingrid var med mig. Jag försökte komma från ett hus till ett annat utan att mannen skulle ta mig. Jag hade flera hus som jag kunde gå in i på vägen. Han kunde inte komma in i husen, men det kunde jag för jag hade portkoderna.
Jag var hemma, men farmor och mamma jagade mig så jag gömde mig i tvättstugan tillsammans med någon som var på min sida. Jag var kissnödig och gick ut genom tvättstugedörren för att kissa på tomten. Jag satte mig på ett ställe där jag varken syntes från huset eller grannarna. Jag kissade jättelänge och var fortfarande lika kissnödig hela tiden. Mamma och farmor hittade mig och skrattade åt mig. Sedan gick de därifrån, och jag kissade fortfarande. Jag bestämde mig för att gå på toaletten på nedervåningen och gick dit. Det var någon man i bastun upptäckte jag när jag hade satt mig. Han kom ut och hade inga kläder på sig, jag blundade. Han samlade på potatis och sina bajskorvar. Jag tyckte att han var äcklig.
Jag satt och pratade med en man då anden av hans döda hustru kom och försökte strypa honom. Han ropade på hjälp och jag ropade på kvinnan att hon skulle sluta. Hon slutade. Jag sa till mannen att jag och kvinnan skulle gå ut på terassen och prata lite, kvinna till kvinna. Han nickade och såg hoppfullt på mig.
Sedan var jag ute och gick. Jag gick förbi en svarthårig flicka som var en ande från en död flicka. Hon tittade på mig och gick in i ett hus. Jag följde efter. I huset var det några ungdomar (~13år) som hade fest. Flickan var borta. Jag knackade på dörren till rummet där ungdomarna hade sin fest och en kille öppnade. Jag frågade om han hade sett en flicka med långt svart hår som var ungefär lika gammal eller några år äldre än honom. Han skakade på huvudet. Jag sa att jag hade sett henne gå in i huset. Han följde med ut för att leta efter henne, men han kunde ju inte se henne eftersom hon var ett spöke. Jag såg henne sitta på badkaret när jag gick förbi en toalett och gick genast in där. Jag frågade om jag fick låna toaletten och han sa ja. Jag vände mig till flickan och hon flinade och sa "Snyggt gjort". Jag log åt henne och sa att jag faktist var jättekissnödig på riktigt och frågade om det var okej att jag gick på toan. Hon sa att det var okej. Jag var lite orolig eftersom dörren till toaletten var en glasdörr. Jag var inte orolig för att kissa med genomskinlig dörr utan för att folk skulle se att jag satt och pratade med mig själv fast jag egentligen pratade med den döda flickan.
Här vaknade jag av att jag var jättekissnödig.
Jag satt på en gudtjänst och alla sjöng tråkiga psalmer som jag inte kunde. Alla satt på läktaren, men jag satt på en gunga i taket ovanför själva kyrkorummet. Eftersom jag hade tråkigt gungade jag fram och tillbaka. Jag insåg snart att jag störde folk och gick ut istället.
Sedan kom jag tillbaka och skulle sätta mig vid mina kompisar, men då hade Carro tagit den platsen och jag fick istället sätta mig på en annan plats bredvid Linda. De avslutade då den sista tråkig psalmen. Det som skulle komma här näst var en duett mellan en lokal, medelålders sångare och en jättekänd, svensk, enbent sångare som hette Johanna. Hon skuttade fram på sina kryckor men tappade en och föll ihop. Argt sket hon i kryckan när hon reste sig upp och fortsatte bort mot kören. De sjöng en sång som handlade om livet. Hur jobbig mannen i förhållandet brukade vara, att man aldrig förstod sig på kvinnan och hur ensam man alltid kände sig på lördagskvällen. Av någon anledning sprang jag sunt på scenen som statist, dock hade jag ingen aning om vad jag sskulle göra och hann inte byta om till rätt kläder i tid på låten.
Jag, Ingrid, Armand och Adam var ute och gick på en ö som fanns i närheten av Rom. I Rom var den vanligaste turistfällan en slags trampbil som man kunde hyra och jag ville gärna testa en sådan, men det fanns inga på ön. Tillsist gick vi förbi en grön trampil och jag sa att jag jättegärna ville testa den. Och som jag sa:
"Jag trodde inte att de hade trampbilar på Gotland!" (för tydligen var ön Gotland)
Efter att jag hade övertalat de andra väckte vi mannen som hyrde ut den. Han sa att han inte började hyra ut före halv tolv (på natten) och att vi skulle komma tillbaka då.Vi fick ett hotellrum av honom att vistas på fram till då. När vi satt i hotellrummet sa jag till de andra att det var lite mystiskt att hyra ut bilen när allt i stan var nerstängt och att han säkert var farlig. Vi bestämde oss för att inte åka trampbilen.
Vi stod på en stor öppen plats utomhus och alla var glada och skrattade och ropade. Det började regna rosa mobiltelefoner och jag fångade en. Min syrra blev avundsjuk så jag gav den till henne eftersom jag ändå inte gillar rosa. Sedan hände en massa andra roliga grejer och tillslut ställde sig en man upp på ett bord och ropade:
"Allt detta är tillägnat min fru som fyller år idag!"
Det flög förbi ett flygplan med en 'Grattis på födelsedagen'-banner.
"Och det är bäst att ni betalar för mobilerna!" sa han i en låtsas-hotfull stämma.
Sedan gick alla hem och jag försökte ta tillbaka mobilen från min syrra, hon vägrade.
Jag satt och pillade med min mobil då en man kom fram och sade att jag skulle returnera den för att min trial var över. Jag hade precis vaknat och märkte att jag hade lärt mig en massa av teknik under natten, men eftersom jag är snäll lämnade jag tillbaka mobilen till mannen.