På en cykelväg en sommardag mötte jag Beatrice som kommit hem från USA. Ingen annan visste att hon kommit tillbaka än. Jag blev väldigt glad och vi hamnade i diket och jag grät lite.
I Grekland skulle jag fotografera ett djurkranium uppe på ett berg över vattnet. Jag trodde jag var helt ensam när en annan man stod vid kanten och hälsade på mig. Jag tänkte att jag kommer att ramla ner om jag fortsätter så jag tog mig till en trappa som låg under vattnet och kom i land. Jag och mannen simmade ihop.
På ett kalas hemma hos oss kom släkten plus några från klassen, bland annat Carro. Oskar försökte äta ett av mina blå ljus.
Jag var i Grekland för andra gången på en sommar och vår familj hade ett vitt hus i en brant backe. Min syster var på dåligt humör och jag såg en fjäril med päls. Vi gick in i en stor byggnad som antingen var ett museum eller en ingång till en grotta. Inne i byggnaden var det som en labyrint som ledde till en hiss men min syster hade tagit nödutgången för hon var så sur. När vi åkt hiss kom vi till en stor sal med uppstoppade jättemyrslokar, där mötte jag Lina S som jag tydligen hade träffat på min förra resa också. Hon hörde mig inte så jag rörde vid henne, hon log och gick till Linn.
I backen fram till stallet var det en stor pool. Bella och Marcus hade en stor Tentacruel som de studsade på och pappa sa att det var nästan lika bra som Grekland. Farfar sa att Madde ser så ung ut men hon själv tyckte inte det för hon hade ett vitt ärr där hon en gång haft ett örhänge.
Jag var på en röd strand i Grekland och körde sanden mellan tårna. Jag var arg på mamma och skällde på henne för att vi åkt dit dagen innan julafton utan att säga något. Två svenska tjejer precis brevid mig blev fnittriga över min ilska och jag började prata med dem istället. Väl tillbaka i Sverige hade Allis fått ett skåp på Bergska. Viktor hade nyckeln till den och där inne fanns en barnteckning och ett foto på henne. Allis kom dit och jag frågade varför hon har ett skåp på en skola hon inte är inskriven på.
Matilda var i tv med Robert Gustafsson och hon visste att jag tittade så hon skrev lite på mobilen och visade Robert. Då ringde Robert hem till mig. Han försökte få mig att ordna ett kalas genom att fråga vad vi hade hemma. Mamma skickade ett sms och sa att hon nu var på väg mot Athen, men ändå kom hon hem med min syster. Jag sa att jag inte fått någon länk till hennes blogg men den tyckte hon hade ett uppenbart namn. Mia kom också hem till oss med en påse kexchoklad för att hon visste hur bra jag var på chokladkakor. Hon kramade mig.
Jag var på dagiset över matsalen och såg ett bord med Pokémon-kort på. Jag ångrade att jag inte hade mina egna med mig. Jag frågade barnen på golvet vems kort det var och hon som svarade såg jag direkt att det var Lovisas lillasyster. Jag sa till henne att nästa gång jag kommer har jag med mina egna och vi kan byta.
Jag var ensam i en mörk gång på en flygplats, jag hade en Pokémon-tröja och Super Mario-byxor. En liten kille kom fram och beundrade mina byxor, sedan började han klänga i dem och jag sa åt honom att lägga av men han fortsatte. Jag skrek åt honom att släppa och jag fick slita loss honom. Han började
gråta och jag fick säga till bolibompaledarn Stephan Yuceyatak som åkte gaffeltruck att trösta honom. Stephan gav oss en lektion i hur man kan vara snällare mot varandra.
Till sist var vi framme i Halkidiki och jag var sur för att det varit så kort mellanrum
mellan utlandsresorna. Av någon anledning hade vi med väldigt små crocs även om vi inte
har några småsyskon.
Okej. Den här är pinfärsk. Fråga inte mig hur just den här rackaren blev till, drömlogik lyder inte rationalitet.
Denna dröm gick ut at jag var uppenbarligen på semester/lov tillsammans med mina vänner- vi bodde tillsammans i en lägenhet belägen under en MacDonalds resturang, där jag misstänker att vi jobbade, eftersom vi fick gå upp och ner som vi ville för trappan.
Jag "kom in i drömmen" genom att gå ner för trappan, och fick reda på att några av de tjejer jag bodde med hade ordnat en klädprovning (som utgick på att jämföra underkläder-don't ask about that one). P.g.a. det så var jag inte tillåten att gå in i deras rum. För att fördriva tiden medans de hade klädprovning satt jag och spelade något som liknade Wii Sports, golf minispelet, fast det var mer raffinerat, (svårighetgraden anpassade efter hur man betedde sig med Wiimote, smo exempel).
Under speles gång så lyckades jag få mig en glimt eller två på tjejerna(vadå?). När min runda golf var slut, så såg jag att dörren in till tjejernas "soffrum" var öppen, och där såg jag två av mina kvinnliga vänner och en av mina manliga vänner sitta i en soffa och småprata.
Min gamla mentor var också där, och det var ungefär då som drömmen började bli mysko. EFter att själv ha gått in och pratat med dem en tsund, så gick jag upp för trappan in i resturangen. Väl på sista trappsteget, så såg jag att fått tillfälligt sällskap- hon hade också tänkt gå på stan en sväng.
Efter en stund gemensam gång, så vände jag bort blicken, och efter att ha vänta tillbaka blicken för att svara på en fråga, så såg jag att hon var borta. I min upprördhet så blev jag inte mer än fundersam över det meddelande som en stor, tvådimensionell ruta gav mig, och i mitt påverkbara tillstånd gjorde jag som anvisningen sa åt mig att göra. Efter att ha utfört de relativt enkla gesten, så belönades jag med en ny anvisning att följa, och jag fick reda på var denna försvunna person hade tagit vägen. Hon hade försvunnit någonsants riktigt långt bort, i en storstad som gjorde räddnng i princip omöjlig. Jag insåg att jag kanske behövde hjälp av de andra med nästföljande instruktioner, så därför sprang jag ned för trappan,och berättade för de andra vad som hade hänt.
De erbjöd mig deras hjälp, och att följa med mig, (troligtvis för att de inte trodde på mig, och ville se vad som jag hade fått för mig).
Jag ledde gruppen genom "bakdörren", kallad bakdörren eftersom vi inte använde den så ofta.
Så fort vi gått igenom den dörren, så såg vi flera maskiner avsedda för köttprodukter. Detta brydde vi oss inte om så mycket, även fast jag sade något i stil med "urusel hygien eller varför har vi inte känt någon lukt?", och fortsatte vidare.
Vi kom så småningom till en lagerlokal, fylld med allsköns olika prylar som inte riktigt "hörde hemma" i ett lager. Fast det som verkligen drog till sig våran uppmärksamhet var en gammal radio utrustad med en liten skärm, i vilken en grönfärgad tiokrona flöt omkring. Så kommenterade någon bestört att att något konstigt höll på att hända, och att mina elektromagnetiska förmågor också blev påverkade. Jag lyckades manipulera myntets rörelsemönster, vilket motbevisade det påståendet. Samtidigt som det, så försvann ytterligare några av mina kamrater. När vi väl lagmärke att vi var ett par händer kortare, så började radion spela musik, och växlade mellan olika låter från varierande tidsåldrar och genres. Den fastande tillsut på radioplågan "Macarena", som själv varit offer för flera olika remixes.
Fler 2-D meddelanden dök upp från ingenstans, och när vi såg illustrationerna av det vi var tvungna att göra insåg vi att det var varierande klipp från olika sorters Tv-serier, både västerlänska och asiatiska; och de flesta av dem var omöjliga att göra (eftersom det var "den riktiga världen" vi var i.
Men när vi började försöka komma på sätt att få tillbaka dem på mer normala sätt, träffade vi på ett par mikrobformade disksvampar, som hjälpte oss med att utföra det vi blev tillsagda att göra, och det gick rätt bra, fast under tiden som de hjälpte oss, tog de tur i att suga åt sig diskmedel, på samma sätt som en drogmissbrukare. Med deras hjälp så fick vi tillbaka en del av de som försvann, men när de insåg att de fått slut på diskmedel, så blev de griniga och försvann. Istället för dem, så fick jag en ny ruta där jag fick se en bild på den som saknades, och under bilden så stod det "Athens City". Denne person var i Aten.
Så var det dags för mig att vakna.