Nere vid garaget hittade jag tre djurskelett, två fåglar och en katt. Jag ville ha deras kranier men tänkte att det kanske var lite groteskt att spara på. Mamma frågade om jag skulle ha dem, som om det vore helt normalt.
I nästa dröm var jag påväg hem med en svart tjej utan hår. I Sannis backe hjulade hon och voltade men landade på huvudet. Som tur var så bodde Viktor där, i ett muminliknande hus. Dörren stod på glänt och Anders var hemma. Han sa att det fanns läke-saker på nedervåningen. Inne i huset skall Sigge på oss och när vi var där inne hade den svarta tjejen blivit vit och fått hår, väldigt lik Karen.
Jag var med i ett spel som liknade Mafia II men som även innehöll Transformers och Gladiatorspel. När man körde över en bro kunde man se hur Transformers stod nere i vattnet. Vid en karusell träffade jag blonda Sally, hon blev min flickvän. När jag kom in i ett uppdrag som jag inte var menad att vara med i så sprang jag och letade efter henne.
(16/11)
Det var början av gymnasiet och jag hade precis börjat dejta Gunnar. Nu föll det sig dock så att Gunnar var stenrik, eller snarare hans far var stenrik, och allt var väldigt viktigt att det var rätt. Hans mamma visste att vi dejtade, men han fick inte ha flickvän för sin pappa, så vi var tvungna att hålla det hemligt. Jag, Ingrid och Adam var hemma hos Gunn (även om det såg helt annorlunda ut), och jag strök min hand utmed Gunns rygg just som hans pappa kom in i rummet. Hans pappa hade axellångt hår. Jag försökte snabbt få det jag gjorde att se ut som nåt jag gjorde med alla mina vänner. Jag visste att detta var någon typ av dröm, och försökte titta på Gunns pappa för att se om han såg likadan ut med långt hår. Jag kunde svagt känna igen honom under håret.
***
Antagligen svagt inspirerad av den koreanska tv-serien Boys Over Flowers som jag ser nu.
[Drömt flera drömmar om henne, men här kommer en av de starkaste; ]
Natten till den 20 februari 2011
Inatt drömde jag åter en ”kärleks”-dröm, men denna var ändå lite lik den förra….
Jag skulle prova kläder, typ. Det var i den lilla söta affären där jag köpte kjolen. Expediten var inte där/brydde sig inte om vad jag gjorde och så. Jag vet inte riktigt vad som hände men till slut hade jag börjat prata med en mörkhyad kille (typ spanjor eller liknande). Till slut kom vi fram till att han var dökär i mig och jag blev kär i honom, men jag blev livrädd för jag ville inte ge min första kyss till honom. Efter ett kort tag hittade jag en tjej, och vilken tjej sedan…
I högra hörnet av butiken stod det två sorts ”kuddar” formade som fyrkanter, stora. Hon låg på dem på mage med huvudet i händerna. Hon kollade på mig och sedan låt jag framför henne.
Hon hade samma frisyr jag hade tänkt klippa mig i (lugg, och avklippt rakt av), lite tunnare hår. Det var blond, fast lite mörkare (inte platina-blont eller så, utan snyggt) med lite rödare/brunare färg i hårbotten (ifall det var utväxt vettefan, snyggt vare i alla fall). Hennes ögon var lite mandelformare, men inte så mycket. Jag minns dock inte hennes ögonfärg (trots att jag vid ett tillfälle stirrade in i dem) vilket är synd. Hennes leende var bländande och hennes skratt underbart. Hennes hy var lite åt det solbrända hållet, men i drömmen var det typ sommar så det var inte så underligt.
Jag låg framför henne och först pratade jag smått med killen bakom mig (han sade mamma saker och jag bara svarade ”mm” och ”aa” utan att riktigt bry mig). Sedan på en sekund var jag inte längre kär i honom utan henne, och vi blev utan att blinka ett par.
Vi pratade lite (minns inte om vad) och sedan sade jag, ”jag har faktiskt aldrig kysst någon och vet inte om jag vågar för att…” och då pussade hon mig. Snabb puss, men ändå. Jag skrattade, och hon skrattade (hon var så söt!<3). Vi pussades lite till, tills vi kysste varandra en gång. Det kändes så lätt, så mjukt och underbart!
Jag och Stina var på väg till affären i Tallboda, och det var mörkt. Precis utanför kastade barn med glaskulor mot porten, och en dam gick förbi och sade att de inte fick kasta _på_ porten, utan bara in genom den. De lyssnade på henne och kulan åkte in och träffade ett tidningsstånd.
Tidningsståndet hade en bild på Emmy, min första flickvän, och jag berättade det för Stina. Sen såg jag Tobias, en kompis från lågstadiet, och jag gick fram och frågade honom om han visste någonting om Emmy hade flyttat till Tallboda - för varför skulle hon annars vara på tidningen här? Jag pratade coolt, ungdomligt slangspråk för att han skulle förstå. Han visste ingenting om det.
En zombieattack utlöstes när jag var på en alternativ version av min skola. Jag umgicks med en äldre, skäggig professor. Massor med saker hände som jag inte kommer ihåg, men efter ett tag var jag och professorn av någon anledning i köket.
Vi tillagade mat i köket när en kvinna kom förbi med en barnvagn, och professorn ville hälsa på de två barnen som låg däri. Jag tänkt att barnen var väldigt bleka, men sade ingenting. Professorn kramade om det största barnet, och mamman sade att "det finns tre stycken att hälsa på" och "var mer försiktig med den mindre". Då skrek professorn till, och när han drog sig upp ur barnvagnen hade barnet bitit honom djupt i nacken. Mamman skrattade medan professorn andlöst föll emot diskbänken i chock. Jag backade ett steg och lyfte upp en kniv från knivstället, och kastade mot kvinnan men missade. Jag drog upp kylskåpsdörren och hittade där en pastasallad i skål, och kastade men missade precis. Skålen slogs i tusen bitar och jag plockade upp en för att kasta men missade igen. Jag kastade kniv efter kniv, men insåg efter en stund att det inte bara var knivar utan även köksverktyg som slevar och potatisskalare. Till sist kastade jag en kniv som skar till henne på axeln och befläckades med hennes blod. Hon drog ut den och höll på att kasta den mot mig när jag insåg att det var ännu värre - nu var det hennes blod med, så om jag blev träffad blev också jag en zombie. Jag hann precis ducka, och sedan vände jag mig om och sprang.
Jag sprang förbi flera rum, de flesta tomma och med öppna dörrar. Jag kom att tänka på att det skulle ha varit smartare att följa den normala proceduren vid en zombieattack, nämligen att skaffa massor med mat och gömma sig någonstans tills alla zombies svalt ihjäl, sedan hoppas på att det finns några kvar att återuppbygga civilisationen med. Jag insåg samtidigt att det skulle vara väldigt läskigt att vänta så länge, och att det skulle vara svårt att veta när alla zombies var döda, men jag tänkte att det ändå kunde ha varit värt det.
Jag sprang förbi det rum där Liza normalt bor, men det var tomt och dörren var öppen. Jag blev livrädd av tanken på att hon skulle ha blivit tagen av zombies, och stod inte ut med scenariot att bli anfallen av henne.
Jag gick vidare i korridoren och kom fram till en lektionssal, där det satt en klass med elever. De diskuterade hur man spårar någon, och en lärare höll precis på att rabbla upp olika saker som gör det möjligt att ta reda på var en viss elev i klassen är. Han sade bland annat att han kunde få reda på genom Polisen att hans flickvän (av någon anledning sade han "spouse") var försvunnen och att han därför inte kunde vara med henne, och att man genom Piratpartiets statistik kunde ta reda på att han var föräldralös. Jag skrattade för mig själv om att det inte var konstigt att hans flickvän var försvunnen med tanke på omständigheterna.
Jag åkte bil längst en sjö där det var storm. Jag pratade i telefon med någon som var Viktors flickvän som undrade varför Viktor inte kunde vara hemma nu. Jag påpekade att det var storm, och Viktors båt lämpade sig bäst för storm, dessutom älskade han att åka båt i uppförsbackar! När jag lagt på var jag inte i bilen längre och vattnet var precis framför mig. Viktor hade ramlat ur båten och kämpade för att hålla sig uppe vid ytan (Egentligen var det knäppt för vi var inomhus i ett rum och jag satt på ett påslakan och på ena sida om påslakandet var vattnet). Jag drog upp honom. Han frös och huttrade. Nu var han Adam och inte Viktor. Han tog av sig sina våta kläder och jag gav honom en filt att värma sig under. Det tog ett tag att leta fram filten, jag visste att jag hade en, men inte var. Tillsist hittade jag den inom räckhåll från där jag satt. När Adam fortfarande frös så höll jag om honom. Jag hade mitt ansikte mot hans nacke och höll på att somna för jag var så trött. Då sa en person som satt i närheten:
"Sådär blev det för mig och mitt ex med."
Det hon menade var att hon och exet hade suttit i en liknande position och det ena hade lett till det andra... Jag blev sur eftersom jag inte någonsin hade varit tillsammans med Adam och inte önskade bli det.
"Jag och Adam har aldrig varit tillsammans!" sa jag.
Jag försökte förklara på massor med olika sätt att Adam och jag bara var väldigt bra kompisar, men hon vägrade tro mig.
Ross i Friends blev inslappt i sin flickvän Charlies hus. Han skulle känna sig som hemma tills hon kom tillbaka några timmar senare. När Charlie hade gått fick Ross en plötslig lust att klä av sig naken i det stora huset och bara gå omkring. Just som han hade gjort det öppnades dörren och en mäklare kom in med några som skulle titta på huset. Ross fick sin typiska min när han är generad och höll händerna framför sig och sa:
"Excuse me..."
Svarte Petter försökte skjuta min flickvän, men träffade mig istället. Kulan fastnade i magen. Någon ringde akuten. Numret dit var 147^4, så han var tvungen att räkna ut det först. De rekommenderade mig att äta blad och fil för att det skulle kapsla in kulan.
Eftersom jag hade jätteont i magen kunde jag inte åka skidor.
Jag skrev ett script som gjorde att jag väntade 45 sekunder efter att jag sagt min flickväns namn. Det var för att jag skulle visa min kärlek.
Efter ett tag insåg jag att det hela var orättvist, för jag väntade inte när jag nämnde Euler eller Leibniz.
Jag friade till min flickvän. Dessvärre tog hon en skål flingor, satte sig i den och rodde ut över havet med skeden.
Jag och min flickvän åkte uppför en lång, lång rulltrappa. Jag stod och läste Extra Östergötland. Hon påpekade att den är dålig, varpå jag sade att man får vad man betalar för.
Jag var en fisk, fast jag var en hanne som hette Remus. Jag bodde i saltvatten. En dag skulle jag ta hisssen ner till sötvattenssjön och jag var tvungen att hålla andan hela vägen eftersom hissen gick i luften. I sjön träffade jag en söt rosafärgad fiskhona som jag blev kär i. Jag bad henne följa med upp till min saltvattenssjö, men hon var orolig att hon skulle vara känslig mot saltvattnet. Jag sa att om hon tog det lugnt och försiktigt så skulle det inte vara några problem. Vi åkte upp till min sjö. Hon simmade ner i den och fick genast lite saltkorn som fastnade på "näsan". Hon var en jättesöt fisk. Tyvär började alla jaga henne eftersom att hon hade blivit mörkare i saltvattnet och såg blå ut. De trodde att det var Ingrid. Jag blev arg och skrek att det där minsann inte var Ingrid, det var min flickvän. Sedan simmade jag fram till kanten av min sjö och lutade mig över barriären och skrek ner till Ingrid i sjön under.
"Om du aldrig hade gjort som du hade gjort så hade hon aldrig blivit jagad!"
Ingrid svarade inte.
Av någon anledning bytte jag pokémon över gameboy med min flickvän. I spelet stod vi vid en flod. Jag kom på att jag skulle ge min pokémon ett brev först, så jag sprang till ett pokécenter. Där fanns två "harbor mail".
Min bror hade skaffat en ny flickvän. Hon hade varit heroinberoende sedan hon var fem år, men slutat med det sedan sin subutex-behandling.
Jag och min flickvän var i Italien på en resa arrangerad av skolan. Vi försökte ta spårvagnen, vilket var svårt. Den var formad som ett ägg, och när man gick på den skulle man först dansa en ritual och därefter sätta sig. Vi lärde oss hur man förfalskar biljetterna. Efter andra (misslyckade) försöket såg jag en polis utanför, så vi bestämde oss för att gå innan vi blev påkomna med att tjuvåka.
Observera att spårvagnen INTE kom i tid pga oss (det var bättre med Mussolini).
Min flickvän skulle ge mig en present av någon anledning. Hon valde att måla om vardagsrummet. Tyvärr var det mycket dåligt gjort, och färgen var inte jämn någonstans. Jag var glad ändå eftersom det är tanken som räknas.
Jag och min flickvän skulle gå hem från något på natten. Vi lade oss på en skateboard och rullade hela vägen. Efter ett tag gick den av, så jag byggde ihop den igen av lego. Tyvärr höll inte legot.
Hon berättade en saga om några som var vilse på en öde ö. Fåglar var inblandade i sagan.
Vi köpte en fönsterruta av en familj, men fönstret passade inte fönstret. Senare hittade jag familjen i vårt kök. Anledningen till att de var där var att de hade sökt assyl och beviljats det eftersom de var tvungna att fixa fönstret. Tydligen beviljas bara en familj per månad assyl i Linköping, och 80 per månad i hela Sverige.
Senare var jag i mitt vardagsrum med Karin och trampade nästan på Oliver, vår skäggagam. Han hade blivit dubbelt så stor. I vardagsrummet fanns även två akvarier med fiskar i. Jag föreslog att vi skulle peta ("poke", sade jag) på en fisk och sedan äta upp den.
Sedan var jag i köket igen, den här gången med Peng. Hela golvet var fyllt av mjöl, och i det satt två pojkar. En kinesisk flicka stod upp och höll i en plåt med två små bröd på. Jag tog plåten från henne och ställde den på golvet. Tydligen hade hon gått en kurs i att göra grimaser med ögonen. Peng hade också gått den. Jag frågade om det var obligatoriskt för kineser, och tyckte att jag var rolig.
Några kineser höll på att flytta in i vårt garage. Jag och min mor hjälpte dem. När hon såg en hög stolar började hon prata om hur enkelt det var att stapla dem för att de var speciellt konstruerade. Kineserna förstod inte svenska, så jag sade "English in, please". Alla skrattade åt mig för att jag sagt orden i fel ordning.
I garaget byggde de ett altare för att tillbe någon gud. Jag hjälpte en gammal man dekorera det. Han visade att man måste dekorera det med varierande långsamma och snabba rörelser, vilket jag härmade.