På en cykelväg en sommardag mötte jag Beatrice som kommit hem från USA. Ingen annan visste att hon kommit tillbaka än. Jag blev väldigt glad och vi hamnade i diket och jag grät lite.
I Grekland skulle jag fotografera ett djurkranium uppe på ett berg över vattnet. Jag trodde jag var helt ensam när en annan man stod vid kanten och hälsade på mig. Jag tänkte att jag kommer att ramla ner om jag fortsätter så jag tog mig till en trappa som låg under vattnet och kom i land. Jag och mannen simmade ihop.
På ett kalas hemma hos oss kom släkten plus några från klassen, bland annat Carro. Oskar försökte äta ett av mina blå ljus.
(20/12)
Jag hade en bat, nagot mellanting mellan en roddbat och en kajak. Jag paddlade forbi Stureforsbadet dar min mamma och mina systrar var. Jag stannade dar och borjade prata med dem, sedan visade jag att man kunde flytta pa vattnet fran vissa delar av an sa att det inte blev lika djupt dar. Jag gjorde sa pa en bit av an. Dessvare sa var detta att gora obalans i naturen, och an svarade med att bygga upp en hog mur av vatten som vi inte markte till en borjan. Nar jag sag den ropade jag:
"Se upp! Skynda hem!"
De borjade springa. Jag visste att nar ytspanningen skulle brista skulle det bli oversvamning overallt. Det skulle bli en kolosal katastrof. Jag borjade springa, och hoppade fran hustak till hustag efter min mamma. Mamma hoppade ner i en vattenscooter eftersom husen stod pa pelare i vatten, och jag hoppade pa bakom henne. Hon korde nerfor mot byn vi bodde i (efter ett tag var det en snoscooter istallet). Plotsligt var det jag som korde och jag hittade inte i byn. Jag ville ta mig upp pa det hogsta berget for att inte bli ovesvammad. Jag akte upp pa en vag, men kom snart till toppen pa nat som snarare var en kulle. Jag korde vidare och hittade en ingang i ett berg med stege. Jag klattrade snabbt och kom upp och ut, men insag att jag bara hade klattrat 2m. Jag fortsatte pa fot upp pa samma berg. Jag visste att det inte var det hogsta, men jag hade inte tid att hitta ett annat berg. Jag var i sallskap med min lillasyster Linnea, men hon var bara 4 ar och valdigt oforsiktig av sig. Jag kom till en avsats dar manga andra fran byn valt att ta skydd, ovanfor oss fanns ett platt tak av betong. Vi sag muren av vatten vaxa bortom bergen fran vilka jag just kommit. Jag undrade var mamma var nagonstans, och hoppades att hon funnit skydd. Jag upptackte att Linnea hade krypit ivag mot kanten av avsatsen och skyndade mig dit och plockade upp henne. I samma stund jag backade in mot vaggen sag jag hur ytspanningen pa vattnet brast och vatten borjade forsa ner for bergen i norr. Jag tryckte Linnea (som var iford en fargglad vinteroverall) mot mig, och sag skrackslaget pa mangderna vatten som adderades till floden/sjon som var nedanfor berget vi var pa. Vattennivan steg drastiskt, och inte nog med det borjade vatten forsa ner aven over oss, fran sodra bergen. Om det inte varit for taket ovanfor oss sa hade vi spolats bort pa direkten. Jag upptackte igen att Linnea krypit ivag for att kolla pa fenomenet narmre kanten. Kvinnan som satt bredvid mig hjalpte mig att fa henne tillbaka. Efter ett tag slutade vattnet att floda, fran berget vi var pa hade vi ungefar tre meter ner till vattnet, en drastisk hojning, men vi levde. Jag horde ett pling, det var kvinnan bredvid mig som fick ett sms. Det var fran hennes man. Han skrev:
"Det ar ett mirakel att jag overlevde det har, om du ocksa mar bra ar det ett tecken pa att vi borde vara tillsammans forevigt."
Jag blangde ilsket pa sms:et. Hennes man var ingen trevlig karl och hade varit otrogen mot henne manga ganger om och misshandlade henne verbalt. Jag sa till henne att hon skulle sta fast vid sitt beslut att lamna honom och inte ta honom tillbaka. Jag sag att det gjorde henne verkligt ont och visste att hon alskade sin man trots att han var ett javla svin. For att make:a min point visade jag sms:et han hade skickat till min mammas mobil, som jag av nagon anledning hade, under tiden floden pagick. Den sa: "Hej vackraste, hoppas du mar bra. Jag vill garna traffa dig och visa hur mycket du betyder for mig."
Jag trodde inte min mamma hade nat att gora med den har snubben, men jag franholl mig fran att skriva tillbaka aven om jag var bra sugen pa att saga vilket javla svin han var och att jag onskade att han inte overlevt floden. Dels ville jag inte gora det i min mors namn, och dels var jag fortfarande for orolig om min mamma hade klarat sig for att kunna gora nat annat.
Tre killar inne på Nyhem hade varit elaka mot en tjej så jag började riva dem med en gruv-yxa. När jag var klar var det deras tur att riva mig. Sen gick jag till Malin som jag lade armen om och visade mina märken jag fått.
Sen var jag en fågel tillsammans på ett snöigt berg tillsammans med en till fågel och en kamel som liknade en Camerupt.
I tredje drömmen var vi på middag hos mormor och vi fick massa med söta sockerkakor. Jag sa till mamma att vi kanske skulle ha mat på min födelsedag istället.
I andra halvan av drömmen hade jag kommit till ett hav och hittade något som påminde om ett ansikte i klipporna. Med ett blött finger ritade jag dit blixt i pannan och glasögon sen simmade jag därifrån. Några tjejer simmade dit och blev imponerade. Jag dök plötsligt väldigt djupt utan att egentligen vara medveten om hur djupt och såg en enorm grå djuphavsfisk med vita prickar, den påminde om ett fartyg. Jag tog mig snabbt upp till ytan igen och försökte berätta för folk vad jag sett men ingen verkade imponerad. Vattnet och platsen byttes ut mot vår egen sjö och jag var där med Viktor och andra personer. Det fanns brännmaneter i vattnet som blixtrade till ibland. Jag satte mig i en roddbåt med någon tjej och plötsligt började den röra sig ut mot ön - det satt en skäggig man och rodde utan att vi sett honom. Väl ute på ön fanns redan andra ungdomar och vi fick ett uppdrag som inte riktigt framgick vad det var. Tydligen hade vi redan gjort det så vi försökte spola framåt men det var svårt eftersom det inte var någon film.
Jag var ute och vandrade, mamma var med. Det var märkliga landskap så som berg som såg ut som händer och fingrar som stack upp. Jag kikade över en vall och såg en flod där folk höll på med forsränning och kanot. Jag tog kort på dom med min kamera. Vi fortsatte och gå och kom fram till någon slags damm där massor av byggarbetare höll på att jobba. Dom hade tömt en del av dammen och mamma var nyfiken och gick ner och tittade på de stora gula rören som dom hade förankrat i marken. Vi småpratade lite med byggarbetarna och fick lov att bada i ett rum, man kunde till och med få bada i kolsyrat vatten sa dom. Vi fick dock inte igång det kolsyrade vattnet. Mamma skällde på en av byggarna på grund av detta och byggaren skyllde på en annan byggare.
Den tidigaste drömmen som jag fortfarande minns utspelade sig uppe på ett berg. Det var jag, min storasyster och mina föräldrar som var där på en utflykt. Mina föräldrar hade satt sig vid ett bord som var placerat högst upp på toppen och min syster var någonstans där i närheten. Jag själv satt mycket nära kanten och lekte med duplo då en bit plötsligt ramlade över kanten och direkt efter gjorde även jag det. På marken såg jag att min egen säng stod och jag föll ner i den samma ögonblick som jag själv vaknade.
Jag var på en ö som var ett lekland. Jag hade varit där många gånger när jag var liten. Det fanns ett berg där alla ville klättra upp och sedan åka rutschkana ner. Jag ville inte det. Jag orkade inte stå i den långa kön. Jag pratade med Robert och frågade om han mindes att rutschkanan hade varit mycket längre och brantare när vi var små, samt att den hade varit av metall. Nu var den blå plast. Robert mindes att den hade varit brantare, men inte att den hade varit i metall. Jag frågade om han mindes hur varm den hade varit, så varm att man brände sig på stjärten när man åkte. Då mindes han. Vi satt vid havet som var en bit ifrån där rutschkanan slutade. Linnéa, min syster, badade. Jag ville också bada, men jag hade bara ett linne på mig och inga underbyxor. Jag badade ändå. När jag skulle klättra upp på stenen åkte linnet upp och jag visade baken, alla skrattade åt mig. Jag hade en gammal baddräkt som var ful och för liten, men jag ville så gärna bada. Jag gled ner i vattnet igen för att byta om där, men både Robert och Will som var där stirrade på mig. Jag sa åt dem att vända sig om så att jag kunde byta om ifred, men det gjorde de inte. Då tog jag mig bort till lite murbitar bakom vilka man kunde gömma sig. Första stället jag kom till var där ett par hånglade. Jag bad om ursäkt och simmade in på ett annat ställe där det var en läskig kille som ville ha sex med mig. Jag skyndade mig tillbaka till Robert och Will. Tillsist hittade jag ett ställe att byta om bakom muren. Sedan simmade jag tillbaks. Där satt Grek och hånglade med en kille och Will satt också och hånglade med en kille. Precis bredvid dem satt Annika, som sa:
"Jag mår illa..."
Jag var på ett berg med någon (tror det var Gunnar) där jag hade varit förut. Jag kände igen grejerna som fanns där, men den här gången var det mycket fler saker. Det fanns en ny laptop, en mikrovågsugn, ett kylskåp med bland annat ägg och juice i, mm. I papperskorgen hittade jag en gammal laptop. Det var stulen från någonstans. Det kunde man se eftersom en mekanism med hänglås hängde kvar på den och såg ut att ha slitits bort från en vägg. Jag kollade msn-historiken i den och jag hade använt denna dator lite över två år tidigare och chattat med Gunnar. AAllt som allt såg detta berg ut som ett studentrum. Gunnar tittade på datumen på de tre juicepaketen i kylen och sa att de behövde slängas. De hade gått ut i februari.
Jag skulle till Michan. Jag frågade pappa om jag fick ta bilen, det fick jag. När jag skulle åka hade han ångrat sig och sa att jag fick köra in till stan lämna bilen där och ta en taxi till Berg därifrån. Jag vägrade.
Jag var på nåt ställe och det skulle vara en simtävling. En tjej som jag var med sa att hon ville vara med på simtävlingen och vi började klättra upp för ett berg iftån vilket man skulle hoppa innan tävlingen. Hon hoppade aldrig ner. Det var jättehögt, jag skulle aldrig vågat hoppa, men det skulle vara en riktigt härlig känsla visste jag.
När vi satt där uppe såg vi en som hoppade från en lägre klippavsats och gjorde en jättesnygg dykning. Det var verkligen helt otroligt. Alla som satt på stranden och tittade applåderade.
Tjejen jag var med började klättra ner igen, men jag vågade inte, för det var verkligen jättehögt. Jag stod på någon avsats och frågade:
"Hur ska jag göra nu då?"
Då var plötsligt Grek nedanför och guidade mig vilka avsattser som fanns och hur jag skulle ta mig ner.
Sedan gick jag till vattnet. Jag var lite sugen på att bada och gick ut en bit. När jag vände mig och såg jag Michan och Gustav som satt och kramades vid bergsfoten. Michan reste sig upp och kom ner till mig och vi började prata om någonting.
Jag och en kompis skulle spela tony hawk på ett gammalt xbox(ibland så blev det nått PS liknande med) som vi fått låna men så hade vi bara en kontroll och som man förästen komplade in med enorma men jättesmala antender som man kunde trycka ihop till små pinnar(fast dessa utan ändrades till gamla n64 utag med). Så jag for till en snubbe för att låna en kotroll, men han missuppfatta det och gav mig pepparkaksformer eller nått sånt. Så då jag satt där så märker jag att det är fest och tvärt emot mig så sitter min Samhälls lärare och är jätte full och jag märker att det är typ värsta snuskiga raggar festen där alla är typ 50 plus.
Jag vet inte varför men jag minns att jag tittade på nå program, typ robinsson eller nått sånt och det var en JÄTTE dum version (detta var nog inte på festen jag såg det, utan jag tror att det var en helt annan dröm). Det handla typ om en tävling där man skulle stå på en bro som var flera TUSEN meter upp i luften bland typ en massa berg. Det var en gammal hängbro, jag minns att en utav deltagarna var jätte dum och hoppade rak ner på bron ifrån vad de kom till bron med (jag är lite osäker, men jag tror att de kom ur en TV, och det gjorde jag med...)så att skiten nästan paja. Själva tävlingen gick ut på att svinga bron fram och tillbaka till så att man nådde andra sidan (alltså inte mor bro öppningarna) jag minns att jag typ snubbla eller nått, tog tag i det undre repet som gick med bron och automatiskt så slunhgade jag mig emot målet (detta var helt i misstag och jag minns att jag fick beröm utav program ledaren för att visa mod efdtersom att jag inte äns va med i tävlingen, själv så fatta jag nada var fortfarande i schock tillstånd eftersom att det helt var i misstag). Som sagt jag var på väg emot målet men jag missa, så jag åkte tillbaks emot bron (fråga itne hur men repet hade låsnat på nått sätt och var oberoende utav bron) men då jag kom emot bron så åkte jag rakt igenom den vred 180 så att jag såg mitt mål igen, då såg jag hur alla fåglarna på uppenbarligen denna mystiska Jurasikpark liknande ön liksom gjorde samma sak som jag, fast själva repet satt fast på bergstopparna och dom åkte runt och runt och runt och de såg ut som gamarna ifrån Robin Hood.. Sen så blev allt svart
Jag följde min kusin, Daniella, till dagis. Sedan gick jag dit igen, för att följa henne hem. Min mamma och Aki var också med.
Där spelade hon en skiva som hon fått av oss i födelsedagspresent. Jag frågade om jag fick använda den, men det fick jag inte. Då blev jag arg och gick hem. Bakom mig stängde jag en dörr utan handtag, så att den inte skulle gå att öppna.
Det var sommar. När jag gick hem blev jag omkörd av familjens bil; tydligen hade det varit smartare att vänta.
Vägen som jag tog gick över ett snötäckt berg. Jag följde spåren av någon som hade plogat ned med skidor. Redan från toppen såg jag honom röra sig långsamt där nere, så jag försökte springa ifatt.
På vägen hörde jag två röster som diskuterade vilka regler som skulle användas vid strid i snö. Den ena föreslog "skirmish", men den andra höll fast vid "melee" med anledningen att striden kan pågå en längre tid.
Inatt hade jag flera drömmar. Har haft svårt att sova på senaste tiden så det blir tvåtimmarssömn med två timmars intervaller. Den första var så speciell att jag minns den speciellt mycket, resten har jag svårt att komma ihåg, men det var något väldigt speciellt med den.
Jag åkte på klassresa med en massa människor från min gamla skola. Detta var mer som ett dåligt minne än en dröm. Det var enormt många klasser som åkte och alla åkte till olika ställen men på en och samma plats. Ungefär som olika barn åker till olika kollon på barnens ö. Jag har svårt att tro att detta utspelade sig i Sverige eftersom miljöerna var udda. Det var en blandning av den amerikanska södern och något slags bergområde i Österrike. Jag minns att alla klasser hamnade på riktigt skitställen - som det brukar vara. Några fick campa vid en camping, några fick sova i tält ute i skogen men vi, vi fick det bästa.
Efter att alla andra bilar försvunnit fortsatte vår bus in mot bergen. Det som tidigare var amerikanska södern blev nu ett vackert berglandskap med små sjöar överallt. Dimma som låg över stora skogar.
Vi kom fram till en liten hamn med en liten väg som stack iväg ut i en sjö där det stod ett berg. Ett vulkanformat berg med en väg som slingrade sig från topp till tå och utgjorde en massa tunnlar i berget. Snyggt utradat omkring bergets sidor stod det moderna kåkar som såg likadana ut. Det var de snyggaste husen på den häftigaste platsen jag någonsin sett. Berget stod mitt i en sjö som var omgärdat av berg. Fridfullt och isolerat från resten av världen. Jag minns att när man ropade så ekade det runt hela sjön, det var skönt att göra det.
Sedan övergick drömmen till något mardrömsliknande, vi var på samma plats men det hade blivit mörkt och alla hamnade i olika klaner som slogs mot varandra. Jag slaktade många människor den kvällen.