Jag bodde i någon rätt sunkig familj där det bland annat bodde en fet person. Allt var färglatt och det låg disk överallt, men huset var inte direkt smutsigt så. En kompis/vän till familjen hade hittat en låda full med gamla kort och liknande. Dem scannade dem i datorn och hittade ett slags skolfoto där två av ansikterna var bortskrapade. Sedan gick det en propp som skrämde livet ur dem. Där fanns också något slags PC-spel eller en skiva med en massa bilder. Dem satte in det och allt fick fnatt. Spöken, läskigt skit och bläh! Jag själv hade hittat ett slags brev med text på som jag försökte läsa, men jag kommer inte ihåg vad det stod. I alla fall så ringer någon Tintin och hans vänner, för dem är sådana som jagar bort spöken(!?). Samtidigt har jag hittat någon slags leksak som man kan ”klippa gräs i vasken” med som ja pillar på. Så småningom kommer dem i alla fall, men jag hinner knappt se dem.
Sedan hoppar drömmen lite och jag är i något badhus med några vänner. Alla är pojkar och liknar varandra. En av killarna med lite mörkare hår har precis kommit dit, och vi har fått visa honom runt och så. Sedan i badet håller vi på att hålla andan under vattnet, och vi frågar vad han tyckt vart roligast. Han säger att det roligaste var att fått träffa mig, och jag blir helt pirrig för jag hade börjat gilla honom. ”Oooh, nu får du inte gå härifrån alls” säger en annan till mig, ”aj aj kapten” säger jag och vi dyker några gånger till.
Sedan är vi hemma hos mig. På altanen ligger det några från min släkt och sover med en massa katter i solen. Jag och den söta killen går ut dit och börjar kela med två katter som tillhör Kenneth (fast han ser lite annorlunda ut, typ som en magiker). Vi sjunger lite smått och snart vaknar Kenneth. Vi förklarar att vi kelar med katterna, och att katterna gillar varandra precis som vi två gör. Vi sjunger lite till, och medan jag klagar på min dålig sångröst så hoppar drömmen igen.
Nu är det väldigt luddigt men snart är de ett stort krig i alla fall. Jag ser en bil ramla över Milhouse från Simpsons och han dör på ett komiskt sätt.
Sedan är vi tecknade djur. Jag tror vi är någon form av My Little Ponies. Jag saknar tjejen/killen (för nu är det typ en tjej) från innan och inser att jag verkligen älskar honom/henne. Snart möter jag bland annat Jonken som stänger in mig i ett paraply och frågar ut mig varför jag tycker att han är hård emot mig (för jag hade tydligen sagt det till någon annan). Jag säger att jag inte vet, och att det bara är jobbigt just nu. Snart kommer jag loss i alla fall och inser att killen/tjejen är borta. Jag gråter och skriker förtvivlat efter henne och försöker få hjälp, men h*n verkar vara borta för alltid. Men snart så säger någon till mig var hon är (för nu är det en tjej), och jag rusar dit! Tydligen hade det blivit problem med vattnet i en stad hon tar hand om/bor i, och hon var tvungen att åka dit. Så det var inte för att hon inte tyckte om mig. Sedan får jag göra något jävla spel. Håll in högerpil för att välje högerbäck och vänster för att välja vänster bäck (det fanns två stycken piltangenter också). Hon var röd och jag var blå, jag var vattnet alltså. Vi skulle få vattnet att komma över till andra sidan på kortast möjliga tid. Jag failade först för jag visste inte vad jag skulle göra, men sedan klarade jag det på andra försöket. Vi kramades och hon sade att hon hade messat flera gånger.
Drömmen slutar som ett Youtubeklipp. Hon är någon slags kartongliknande sak och jag är en liten söt robot. Vi pratar och jag säger att ”jag älskar dig, det gör jag verkligen”. Mina ögon blir två hjärtan som jag döljer och rodnar. Sedan ropar den riktiga jag på mamma och säger ”mamma, du måste se det här” medan jag spolar tillbaka Youtube-scenen för långt och hamnar på Milhouse-scenen.
Jag var i ett omklädningsrum till ett badhus och en svarthårig pojke tog mina hörlurar och bet i dem. Jag blev arg och frågade varför han gjorde så och han svarade att han var tvungen att förstöra någonting. Jag frågade varför just mina hörlurar ta någon av dina egna saker men han blev bara sur för att jag hade dålig accent (för tydligen så pratade vi engelska).
Det är en språktävling på Eriksdalsbadet som ser helt annorlunda ut. Det är typ två små dammar, ganska djupa men med varmt vatten i, som skapar en väg som går in i en lokal(minns inte vad som fanns i lokalen). Bredvid den ena dammen finns en hög vägg, vi ska stå i små hissliknande plattformar på de här väggarna och sen kommer en ganska stor, strikt klädd men humoristisk tant fråga oss vad olika saker betyder. Min kompis från japanskan, El, klarar det. När tanten ska fråga mig så står vi plötsligt på ganska tunna snören(som just då ser ut som rep) i stället och fast de är elastiska är jag ganska rädd att de ska gå av. Jag ramlar och sitter på snöret, jag och tanten skrattar lite åt det. När jag reser mig(nu är snöret plastigt och blått) upp igen brister snöret och vi ramlar ner i vattnet. Först väntar jag några sekunder på att jag ska ha förts upp på stranden men sen vaknar jag till, simmar in till en kant och kravlar mig halvt upp. De andra som står på vägen mellan dammarna får syn på mig. Då får jag syn på tanten, ropar på henne för jag tror att hon inte kommer klara det. Hon börjar simma åt andra hållet och jag simmar efter, hon klättrar upp för en bergig väg som leder upp till vägen mellan dammarna och jag gör detsamma. Sen vaknar jag.
Först åkte jag upp till Tina, det var hennes födelsedag. Jag hade med mig en kompis, vet inte vem, men hon var jättelik Tina till beteende, så de blev jättebra kompisar. Minns hur de satt i sängen, höll varandras händer och snackade tjejsaker. Sedan ville vi gå och bada i ett badhus som uppenbarligen fanns i Linghem, men då sa Tina att det var jobbigt eftersom man var tvungen att sova över där, och det var kallt. Vi förstod inte varför.
Sedan var vi uppe hos min mormor. Hon ville att Tina skulle få en present hon och min mor köpt till henne. Tina öppnade den, och i den var det en vit klänning som mor kallade "lång tröja", den var tunn och åtsittande, och mor berättade att man var tvungen att kliva in i den. Min vän förstod inte varför man var tvungen att göra det, men mor envisades med att det var så. Efter det såkom hon in med en insekt stor som ett huvud. Den var luden och svart/gul-randig, och mor sa att det var en ”ajaxfluga”, jämtländsk specialitet. Tina tog då på sig ett tygstycke av något slag som också var svart/gul-randigt, och så flög den äckliga insekten bort till henne och satte sig på hennes huvud. Hon låtsades som ingenting. Jag blev förvånad över att hon inte började gallskrika.
I natt drömde jag att jag var i ett badhus. Jag skulle leta efter några slags dunkar på bottnen märkta med olika siffror. Hittade jag alla skulle jag få en belöning. Alla var glada och hissade mig upp i luften. Tänk om jag hade tagit fel dunk. Då skulle hela vattnet bli radioaktivt.
Jag var på något badhus som hette Bilddagboken. Det var lite skumt, för där fick man fota precis allt man ville, och alla sprang omkring med kameror. Det fanns tre avdelningar: män, kvinnor och sex. På sexavdelningen fick alla vara och alla fick göra vad de ville, vilket resulterade i en enorm sexorgie i poolen.
När jag skulle byta om kom en vakt till min plats i omklädningsrummet och räckte mig en påse med grejor som var mina. Allt han sade var "du vill inte veta i vilken avdelning din far var med det här". Jag ryste och tänkte förstås på sexavdelningen. I påsen låg det en tung badrumsvåg. Nu hade jag två påsar (den andra var min handduk i), och min väska. När jag bytt om och var på väg ut ringde jag Em (mitt ex, men fortfarande min flickvän i drömmen) för att fråga om hon kunde vänta på mig vid resecentrum. Hon svarade att hennes buss egentligen gick nu, men hon kan vänta, för hon behöver en Aki-kram. Jag blev jätteglad och började skynda mig mot resecentrum. När jag kom fram hade hon åkt.
Väl hemma insåg jag att jag glömt mina påsar. Jag var tvungen att berätta det för mamma, så jag gick in i ett rum i vårt rum som bara hade en vägg till köket, men ingen dörr. Med andra ord var det som ett eget litet hus bredvid, som satt väldigt nära vårt hus. Jag pratade med mamma genom väggen, men jag hörde knappt, så hon öppnade en liten kattlucka längst ned på väggen så vi kunde prata genom den. Då insåg jag hur onödigt det var, och gick runt och in genom ytterdörren. I hallen satt Timm och läste sin kristna bok. Han klagade på att det var kallt, och jag sade att då kan han väl gå iväg.