Drömmar som drömts i juli 2009
minns nog inte allt i drömmen, men jag minns att mamma tvingade mig att klippa naglarna. jag fick panik (såklart, de är ju riktigt långa nu) och vägrade och då tog hon saxen och klippte av nio naglar, men sen när hon kom till den sista nageln, som också är den längsta, så totalvägrade jag och när hon skulle klippa den så gick hela saxen sönder. jag sprang därifrån och sen berättade jag för en kompis att jag var en häxa och det var därför saxen gått sönder :p
Jag var i ett stort varuhus och Viktor var där med mig. Jag hittade plastfigurer av Harry Potter-karaktärer och bland annat Snape. Tyvärr var Snape-fugurerna iklädda kostym och inte alls spelsiellt Snapeiga. Jag hittade en annan som stod coolare och hade hatt på sig, fast när jag tittade närmare så såg jag att det inte var Snape utan Michael Jackson. När jag insett att den enda Snape-figuren som fanns var den med kostym fick jag syn på en plansch över kommande filmer. Det var en film som hette "Snarry och (någonting jag inte kommer ihåg)". Jag blev överlycklig. De började göra fandom filmer, och Snarry är ju min favorit efter Hermione/Snape. Jag skrek och pekade på planschen och Viktor verkade vara lika nördig som jag och bli precis lika glad.
Vi var kriminella och var jagade av polisen. Vi åkte bil upp för ett berg (som egentligen var ett höghus. Längst där uppe fanns en helikopter som vi skulle ta för att komma ifrån polisen. En kille vände sig om och började skjuta mot polisen, men han kunde egentligen inte använda vapen och bara missade hela tiden, vilket en annan kille talade om för honom. Jag och Adam insåg att vi skulle bli ikappkörda och valde att hopa av bilen och gömma oss i diket medan polisbilarna körde förbi. Vi sprang ner för berget tills vi kom till ett träd. Adam sa att om vi klättrade upp för det skulle vi komma till en annan helikopter. Vi började klättra upp för trädet. Adam hade klättrat i det förut, men det hade inte jag så det gick långsammare för mig. Plötsligt stod en kvinnlig polis och siktade mot oss nedanför trädet. Adam hoppade ner och lät sig tillfångatas, men jag vågade inte klättra ner för jag trodde jag skulle ramla.
"Kan någon ta emot mig?" frågade jag nervöst.
Den kvinnliga polisen gjorde det. Innan jag kom ner hade jag klättrat tillräckligt högt för att se att det inte fanns någon helikopter. Adam berättade att han hade ljugit och att vi skulle gömma oss däruppe tills han kom på en bättre plan, men nu var vi ju tyvärr fast.
Bilbo springer genom land och skog och har en orange luva och en orange särk. Klipp. Plötsligt är det solnedgång i en värld som ser väldigt mycket ut som något RPG till Super Nintendo, fyra stycken Gandalf utgör fyra hörn av en kvadrat och står på en äng med lite stenar här och var. Jag, som också är uppbyggd av ett fåtal pixlar, går runt och det svävar pratbubblor över varje Gandalf. En säger "I'm the happiest!", en annan säger "I'm the prettiest!".
Drömmen handlar om något skolprojekt i en massa olika rum som verkar vara i en helt tom skola, inga människor, inga möbler. I rummen ska man spela upp sketcher som ska vara roliga. En av dem går ut på att en bil står vid sidan av vägen på sommaren och en kille med svart page och riddarklädsel ska göra något. En man i vitt, långt linne eller snarare klänning som visar sig vara min gamla fysiklärare ska vara riddare. Jag tänker "om man skulle visa det här på TV skulle folk tycka att det är konstigt-roligt och vi har faktiskt med kända komiker, det har inte de andra".