Dlogg

Det var kallt ute och jag stod ute i en kö. Det fanns en automat där man fick ta gratis kaffe. Jag pratade med en kvinna som stod där med sin dotter. De brukade åka samma buss som mig. De hade lite bråttom och kvinnan stod och frös. Jag gick och hämtade mitt kaffe, men eftersom jag inte dricker kaffe gav jag bort det till kvinnan. Sedan gick hon och dottern till bussen, men jag skulle vara kvar. Folk tyckte att jag hade varit extremt snäll som hade gett bort min kaffe till en främling. Jag sa (som i försvar):
"Men vi brukar åka samma buss!"

En smittsam zombie-pandemi spred sig. Jag pratade med en sjukskötare på akuten, som sade att han blev rik när så många behövde tas in. Han skröt om att han flugit mellan Linköping och Göteborg fem gånger.

Senare uppdagades att han faktiskt hade åkt skridskor.

Rostade tre brödbitar och hällde socker på dem. Sedan påminde någon mig om att det var rostat bröd och inte pannkakor. Då ångrade jag mig.

Gunnar hade kommit hem igen. Det var bara en vecka efter att jag hade kommit hem från Berlin, men han var bara hemma för lov och skulle tillbaka igen innan Annikas bröllop. Det var dock alldeles underbart att han var hemma för jag saknade honom så mycket.

Jag tittade på en film på en liten tv. Det var i svartvitt och Antonio Banderas hade rollen som Zorro.

Jag och S hjälpte några småbarn vars storasyskon vi kände. Taket på deras hus hade ramlat ner. Huset låg vid en tallskog Jag och S gick tillbaka till huset med dom och letade efter saker dom ville rädda. Dom hade en bokhylla fylld med en massa fina böcker som var helt oskadda. Jag frågade om dom ville spara några av böckerna. Med ingen var det minsta intresserad av dom utom jag.

Jag var tillsammans med en kille (vars syster jag känner) sen gick vi till ett hus. Vi skulle sova där, men när vi kom fram till sängen visade det sig att E och hennes pojkvän sov i sängen som var typ 3m bred. Sängen stog på ett halvplan liksom. Inte en heltrappa upp, men en halv. Jag framförde mina klagomål för min pojkvän varpå han kastade ut E med pojkvän.

Jag separerade ägg för att samla ihop en massa äggvitor. Sedan stekte jag alla samtidigt, och det blev en banankaka.

Jag drömde att jag hittade en ungefär 1 meter hög Michael Jackson i min kompis Viktorias garderob.

Jag gick omkring på min gymnasieskola, när en siren hördes. Det var varningssignalen för kärnvapenkrig, så jag och några till sprang ned i ett skyddsrum i källaren.

Efter ett tag såg vi människor utanför fönstret, och förstod att det bara var falskt alarm.

Jag bestämde mig för att testa en annan hjärna för ett tag, så jag öppnade huvudet och lade min egen hjärna i frysen. Sedan skulle jag byta tillbaka, men då upptäckte jag att hjärnor inte klarar sig i frysen, så min hjärna var borta. Nu var jag inte Tim längre!

Spelade maffia med lite folk, bland annat en föreläsare och Adam. Båda skröt om att de kontrollerade hela "stora gruppen".

Hittade en plastpåse full av äpplen.

När jag vaknade så kollade jag i äppelpåsen. men där fanns bara två äpplen.

Utanför fönstret gick en massa folk förbi. Två personer som jag kände till gick förbi. De hade färgat håret helrött respektive helblått. Dessutom hade de satt upp håret så det blev enormt och svajade när de gick.

Jag trodde att de skulle välta ned i Stångån.

Annika frågade något.

Satt på en sten i en sjö. Allt var lugnt och fridfullt, och jag njöt av tillvaron. En person gick mot mig på en brygga. Jag funderade på om det här var privat område.

När han kom fram tryckte han en cigarett mot mitt bröst. Det visade sig att det var en spruta, och mitt medvetande domnade bort medan jag föll ned i vattnet. Jag försökte hålla mig kvar i bryggan, men tappade greppet.

Den sista tanken var om pojken skulle plocka upp mig för att råna mig eller låta mig ligga kvar där.

Jag var i en affär. Gunnar var där. Det var slutet av en termin och vi hade precis förlovat oss, men det var inte officiellt än. Vi hade tänkt att några år senare och någon månad fram på året skulle vi ha vårat bröllop i samband med terminsavslutningen. Tyvärr hade någon stuligt våran idé och skulle ha just ett sånt bröllop detta år. De var just i affären och införskaffade grejer. Annika var också där. Hon handlade till en fest som skulle gå ut på att jag och Gunnar skulle förlova oss. Vi försökte förklara för henne att vi inte ville ha en sådan fest utan att avslöja att vi hade förlovat oss. Tillsist blev jag irriterad och sa rakt ut att vi var förlovade. Hon blev så chockad att hon tappade det hon höll i händerna.

En laserstråle kom från ett fönster för att värma en vattentank med iskallt vatten. Utanför vattentanken fanns mer vatten, men det kokade. Jag undrade varför man inte bara värmde det kalla vattnet med det varma, och tänkte visst högt.

I ett fönster högt ovanför mig satt Peng. Han förklarade att lasern hade samma frekvens (som vad?), så det gick inte.

På vägen hängde en rysk skylt, och jag läste "да da". När jag vaknade insåg jag att det hade stått "ба ba".

Någon person klagade på att han hade sämre föreläsare än mig. Jag sade att han skulle ha valt ett bättre program.

Vi gick från sommarstugan in mot byn för att handla och på vägen, precis vid badet, passerade vi minigolfbanan. Där på stigen låg en himla massa små runda gula citroner. Jag plockade upp fyra stycken och gick till kassan vid minigolfen. När det blev min tur så berättade jag för killen där att deras citronbollar låg uthällda på stigen och att jag plockat upp några. Jag gav honom citronerna. Då reste sig tjejen - tjejen? upp och rusade ut ur kiosken. Det här är inte våra citroner sa hon. Våra citroner är avlånga och gröna så att de ska vara svårare att spela med. Då gick vi vidare till affären.

En fråga i en frågesport löd: Vad är Clavieres hunds namn?

Av någon anledning stod jag vid portarna till det lyxigaste kasinot i Las Vegas. Jag hade antagit att man för att inträda var tvungen att vara rik, snofsigt klädd eller liknande, men när jag kom fram frågade vakten bara en fråga: “Kan du slumpgenerera tre olika tal?”
Jag blev chockad. “Det är ju enkelt”, tänkte jag och sade 3, 12 och 26.
Då blev jag plötsligt nerslagen av någon bakom mig, och blev påsatt handbojar och en ögonbindel. Jag svimmade av slaget, och vaknade sedan i en fängelsecell. Uppenbarligen var fängelset inte långt från ingången, för jag såg folk gå ut och in, slumpa tal och få gå in. Då insåg jag att alla de andra, till och med dörrvakten, var robotar. Kasinot var bara för robotar, och frågan var då människor inte kan slumpa tal utan att inbördes tankar påverkar.

Jag var i Tyskland med min lillasyster Ellinor. Vi hade en pulka som vi behövde dra. Vi tänkte köpa snören för att kunna dra den med. Vi hittade en liten butik som sålde hopprep. Jag tyckte Ellinor skulle öva sin engelska och be om hopprepen, men hon var blyg och ville inte. Jag började prata istället. Hopprepen var jättedyra och kostade 20€ styck. Jag ville inte ha dem. Jag hittade några andra som kostade 4,7€, men sedan insåg jag att det bara var handtagen till hopprepen. Så jag och Ellinor gick därifrån.

Vi satt i skolan i en datorsal, fast det var den som normalt är bildsal, och försökte arbeta. Jag försökte hitta en låte på Youtube. Bon Jovi - You Give Love a Bad Name. Det kom in en datortekniker och frågade vilket nummer det var på våra tangentbord. Mitt var nummer 9. Min dator loggade ur mig från skoldatanätet hela tiden. Sen tröttnade vi på datorerna och gick och tittade på musikalen.(Hair) Sen slutade vi för dagen och alla skulle hem. När jag stog vid mitt skåp och plockade ihop mina böcker sa en kille som tidigare gick imin klass att han undrade om jag verkligen var tjej. För min penna såg så gay ut. Det var en sån stiftpenna som man tar bort stiftet från änden och stoppar i den i andran änden när det är slut. Min var rosa med hjärtan och stjärnor. Han hade också en sån fast blå med julgranar.

Alla andra gick för ingen orkade vänta på mig. Jag öppnade mitt andra skåp. Det var meningen att vi skulle dela två på dom för dom var jättestora. I ett skåp fick fanns den två sängar, skrivbord med två datorer mm. Det fanns ett fönster som vette norrut. Jag tittade ut och såg en häst, som jag rider ibland. Jag undrade varför hon var ute nu, det var mörkt. Sen tittade jag längre bort och såg P elda skräp i en eldningstunna. Sen låste jag skåpet och gick till bussen. Jag gick på och jag tänkte bara åka ett par hållplatser eftersom jag nu var vid stallet och inte vid skolan. Busschauffören sa att han bara stannade på var tredje hållplats eftersom han hade så långt att köra. Först pratade han bara engelska eftersom den andra som åkte med bussen var brittiska. Sen satte jag mig längre fram i bussen och försökte fatta varför han inte ville släppa av mig där jag ville. Tillslut blev jag sur och sa att det inte spelade någon roll eftersom jag nu ändå skulle få ringa mina föräldrar så dom kunde hämta mig. Han stannade vid en nerbrunnen lada oc rivet hus. Det stog en övergiven kyrka brevid. Det stog två polskregistrerade bilar där. Jag sa att jag inte tänkte gå av där och att han gick köra mig längre. Det visade sig att han eg. körde skolbussen från låg- och mellanstadie skolan. Och dom barnen som åkte med honom hade storasyskon som jag hade gått i samma klass som.
Sen körde pappa mig hem, helt plötsligt klev en av våra katter upp i mitt knä och lade sig. Pappa blev arg på katten för att den hade legat i bilen och sovigt. Jag att hon var söt.

Jag och S gick i en tropisk skog och kom ut på en sandstrand. På stranden sprang det om kring en massa barn och lekte. Det var en semesterort. Det fanns även reseledare i kulörta piké tröjor med namnskyltar. Jag var livrädd för allt, tillochmed delfinerna. Jag förklarade för S att det inte var flasknosdelfiner utan öresvin.(?) Det fanns stora feta ormar, spindlar och det låg två valar halvt strandade i strandkanten. S var inte orolig alls. Alla människor åkte ifrån stranden när solen började bli låg och jag och S fick tag på en uppblåsbar ring som vi simmade med samma väg som dom andra som åkte i båtar. Vi kom fram till en stand med en restaurant. Restautantens cafédel låt så nära strandkanten att när det var högvatten gick vågorna så långt in att alla gäster satt med vatten upp till anklarna. Detta var meningen och inte restulatet av globaluppvärmning, smältande polarisar osv. det var helt enkelt planerat så för att det var trevligt och mysigt.

Jag jobbade på Liseberg/Gröna Lund. Hon som var min chef var värsta sträng, jag fick i uppdrag att lämna två avbitartänger vid en bergochdalbana. En vaktmästare visade vägen dit, men han tag konstiga vägar runt och över dom andra åkattraktionerna. Över och i små bergochdalbanor när folk gick på och av dom. När jag hade lämnat tängerna skyndade jag mig tillbaka till chefen. På vägen dit gick jag igenom ett långt hus. På mitten fanns en bio och utaför salongen var det en tävling. Man skulle gissa hur mycket en stor påse med popcorn vägde. Då var S där, hon blundade och sa att det kändes som mellan 1,5 och 2 kg hö. Lite längre fram höll Jonnie och Mattias från Roomservice renovera. när jag väl kom fram till kontoret var inte min chef där. En annan kvinna sa att dom trodde att jag hade gått hem eftersom det tog sån tid.

Någon gjorde godis genom att smälta cashew-nötter, doppa lök i det och låta nötsörjan stelna. Resultatet blev en cashew-nöt med lök inuti.

Jag hittade farkosten uppe vid kronan på ett träd, så jag åkte iväg på den för att stoppa superskurken, eftersom det var en tidsmaskin så kom jag fram precis innan skurken hade kommit fram.

Det fanns en bomb på farkosten som kunde flyga, så jag ringde supporten för hur man armerade den, och det var superskurken som svarade, han var mycket "glad" att jag skulle använda hans vapen. Han till och med berättade hur man tog bort återställningsknappen med ett enkelt handgrepp, som om jag skulle vara en superskurk jag med.

Men sen förstod jag att jag hade felbedömt, när han skulle komma fram, så nu fick superhjälten åka SparkSlide nerför en ledstång för att skurken också skulle sprängas.

Alla kroppsdelar flög åt olika håll, och en humoristisk kommentatorröst började berätta att många inte trodde att han superhjälten var död, utan att han hade köpt mycket latex-lim. Och då började eftertextena med signaturmelodin, True-blue crusaders.

Sen kommer jag inte ihåg nå mer.

Jag cyklade på en cykel vars fotbroms inte fungerade, så i kurvorna bromsade jag med handbromsen. Den gnislade jättemycket.

Sitter på nån slags batchellerete tävling tillsammans med min gay-kompis T och min ungdomskärlek M.

Vi ser på en skatefilm där de gör de mest tokiga saker, åker på allt annat än just skateboards.
Hon visar ovanligt stort intresse för skateboard-åkningen, och skrattar högre än vanligt åt filmen, det tolkar jag som om hon gillar mig...

Plötsligt scenbyte, eller efter tävlingen, jag ska köra taxi, T åker och ska hämta upp och jag åker med en annan kollega för att hämta min bil, när jag komma tillbaka så får jag ingen kund, så jag svänger ut på motorvägen igen. Men då går motorhuven upp, och jag måste titta ut genom fönstret för att se något. Ja kör på en bro, och det blir bro-öppning just då, av någon anledning gör jag en Drop-In på motorhuven med något skateboard-liknande så att den stängs, två gånger.

Men jag måste domkrafta upp bilen på en speciellt dålig väg, och skjuta bilen framför mig, men jag blir inte smutsig för den har nåt slags metalfolie som skydd där det är oljigt.


Min mormor hjälpte min morfar och hans syster med att lyfta upp bilen med domkraft och skjuta den framåt på den mycket ojämna vägen.

Mormor är gammal och orkar inte hjälpa till mer, utan måste gå och sätta sig, förklarar hon, hon blir så glömsk annars.

Sen kommer jag inte ihåg nåt mer.

Jag och några kompisar var ute på stan. Men klockan var jättemyckte och alla affärer borde ha stängt men det hade dom inte. Jag och någon annan gick in i en affär som sålde bl.a kläder. Jag gick fram till ett bord med en grå/rosa/lila halsduk och provade den. Sen kom en tant och ifrågasatte om jag verkligen ville köpa den eftersom den var från julkollektionen. Och jag sa att den såg ju inte direkt julig ut så man kunde väl använda den iallafall. Jag köpte iallafall en tunn schal med paljetter. Men när jag kom ut på gatan och tog på den var den jättestor och såg helskumm ut på. Men jag bara skrattade åt det. Mamma ringde och undrade hur jag skulle komma hem, jag sa att jag skulle ta bussen klockan 9. Sen gick jag till ett ställe som sålde rundbalar med hö. Dom hade balar i alla storlekar mellan så stora som dom normalt är till små, med diameter som en tallrik. Jag köpte tre mellansmå balar. Två var runda och välformade och den tredje såg helt störd ut. Jag öppnade den och hittade mina blåa, helskodda ridbyxor i höet. Nu kom jag ihåg att jag dom hade varit bort ända sen jag var med och körde hö. Sen tog jag bussen och gick hem.

Några skulle spela Ponny-spelet. Jag skulle förbereda spelplanen. Man skulle vika på nåt sätt, men jag hade glömt hur man gjorde så jag tog sönder spelet.

Jag var med klassen i klassrummet. Vi hade precis slutat. Alla skyndade sig ut ur rummet för att komma till en datorsal där de skulle använda Jonnas egengjorda sida för glosförhör. Adressen till den var china.zn.nr. Man tävlade två och två om vem som kom på glosor först. Tyvärr klarade sidan bara av att hålla igång ett fåtal spel samtidigt. Jag kände att jag inte orkade springa. Jag hjälpte Petter eftersom hans handdator hade hängt sig. Jag råkade göra så att han loggade ut. Efter att han hade loggat in igen försökte vi nå Jonnas sida från den.

Jag skulle vara med i ett mattelag på en tävling. Jag var jättenervös eftersom jag aldrig hade gjort något liknande.

Simpsons gjorde en parodi på någon scen ur musikalen Hair.

Skyfflade upp snöslask monotont, så jag plockade bort allt med ett vim-regexp.

En kompis satt vid en dator bredvid och undrade "vad är d++"? Det hade jag aldrig hört talas om. En annan från klassen satt och skrev meddelanden.

Jag köpte en trisslott och skrapade den med en enkrona. Jag vann 10.000 och inte nog med det, det var x10. Så jag vann 100.000.

Jag hade ett par lovikkavantar med tofsar på. De låg på bordet. Min katt Dennis tyckte det var jättekul att leka med tofsarna. Sedan satte han sig i soffan. Jag kastade en lovikkavante mot honom. Han tog den i sina tassar och satte den på huvudet som en mössa. Alla skrattade och förväntade sig att jag skulle ta kort, men jag han inte få upp mobilen. Eftersom vi skrattade tog Dennis av sig vanten, hoppade upp i mormors knä och försökte sätta den på hennes huvud. Mormors huvud var dock för stort.

Jag och Sara skulle äta frukost och när vi öppnade kylkåpet upptäckt jag att osten inte låg i någon påse. Det var ett litet kylskåp, det stog under en bänk. Det var en rund hushållsost och den var ca 4 cm hög. Att den hade legat utan påse hade gjort den mjuk och sladdrig. Vi delade kylskåpet med två killar i våran klass. Vi sa till dom att dom måste lägga in den i påsen. Sara snackade om att hon och hennes pojkvän hade tillräckligt mycket ved för ca 10 år.

Någon frågade mig hur man räknade ut någonting som hade med vinklar och sinus och grejor. Personen frågade också om det avr sånt man räknade i Matte D. Och jag sa att det var i början av D-kursen. Och att det var det jag läser nu. Jag började rita enhetscirklar och räkna. Det blev 36 grader + n*360.

(30/3)

Victoria var en magisk griffeltavla som gav instruktioner hur man skulle rita olika bokstäver. Jag stod framme vid tavlan och ritade. När man kom på vilket ord det skulle bli skulle man ropa det och då vann man.