Dlogg

Pappa satt i köket och läste tidning det stod Edgren på tidningen jag frågade varför pappa sa att det var vårat nya efternamn och att vi måste ha hemlig identitet jag frågade om vi inte hade det han svarade bara med "Arnflo.se".

Jag och min syster var i någon hamn i en annan del av europa. Det fanns en lång stenbrygga i form av ett rör långt ut i vattnet och när vågorna kom in mot land så dränktes hela röret. Det var lite som en jättesmal pir.

Där på piren vandrade vi ända till slutet, och hamnade då ungefär hundra meter ut från land. I fickorna hade vi varsin mobil.

Plötsligt faller jag i och min mobil blir blöt, jag blev helt förtvivlad eftersom att "vi måste ju kunna rigna mamma!". Men jag upptäcker snart att den fortfarande fungerar. Lite senare, på tillbakavägen faller vi båda i och ännu en gång är vi oroliga för mobilerna, de började bete sig underligt och segt.(Haha, no shit.)

Vi fortsätter dock gå och plötsligt så stöter vi på en annan grupp turister som ska ut till slutet av piren/bryggan, men där vi möts är den bruten itu och har glidit ungefär en meter från varandra. Jag tappar mobilen i vattnet och dyker ner efter den, när jag kommer upp är den helt förstörd. Sedan är syster och jag helt plötsligt inne i en shop på stranden och försöker hitta växelpengar så vi kan ringa hem från en telefonkiosk. Men killen i kassan(som har en fez på sig) vill inte växla med euro. Det slutar med att vi inte kan ringa mamma.

Jag gick igenom Minotaurus labyrint och märkte hur han kom närmare. Jag började springa, och till slut nådde jag en vägg. Där, på golvet, låg min mamma. Hon sa till mig: "Han kommer snart, ta den här yxan. Du måste döda mig!" Jag var tvungen att måla ett kors med en cirkel runt på varje vägg för att fånga honom där. Sedan stötte jag på Theseus, som dansade med Robert Wells, och vi spelade fotboll med en döskalle.

Hade haft näsblod innan jag somna....
Jag drömde att jag fick näsblod, men kunde då väcka mig själv ur den usla drömmen då jag kom ihåg att jag aldrig får näsblod flera gånger under väldigt lång tid.

Jag såg på en trailer till Finale 2009 (notskrivningsprogram) och under trailerns gång spelade man en låt som gick "The more inhuman can it be".

Jag såg en diskussion om hurvida en diskdefragmenterings ljud kunde betäcknas som sång eller tal. Han som tyckte tal påpekade att vardagligt tal inte har någon bestämd grund utan är oregelbundet, medan sång är skrivet redan inne. Motargumenteraren tog då fram en 12 minuter lång jazz-låt som bestod av en person som spelade solo. Den kunde inte kallas regelbunden ansåg han. Då påpekade tal-personen att man borde ha bytt solist för att han var dålig, och därav blev den fastslaget att diskdefragmenterings-ljudet är prat/tal.

Jag var i en konstig by där man sålde julklappar. Jag köpte några och fick reda på att för att få det sista var jag tvungen att åka till en plats och byta några åäö mot det.

Min mamma berättade att hon skulle läsa min mail för att vara säker på att jag inte hade gjort något omoraliskt. Jag kollade vilka program som var installerade, och där fanns "RootOverlord", som tydligen loggade allt.

På mitt Gmail-konto fanns ett mail om att jag skrivit om droger på Flashback. Då designade jag en utveckling av mailprotokollet för att kunna radera mail efter att de skickats. På så sätt skulle hon inte hitta det mailet.

Inatt hade jag flera drömmar. Har haft svårt att sova på senaste tiden så det blir tvåtimmarssömn med två timmars intervaller. Den första var så speciell att jag minns den speciellt mycket, resten har jag svårt att komma ihåg, men det var något väldigt speciellt med den.

Jag åkte på klassresa med en massa människor från min gamla skola. Detta var mer som ett dåligt minne än en dröm. Det var enormt många klasser som åkte och alla åkte till olika ställen men på en och samma plats. Ungefär som olika barn åker till olika kollon på barnens ö. Jag har svårt att tro att detta utspelade sig i Sverige eftersom miljöerna var udda. Det var en blandning av den amerikanska södern och något slags bergområde i Österrike. Jag minns att alla klasser hamnade på riktigt skitställen - som det brukar vara. Några fick campa vid en camping, några fick sova i tält ute i skogen men vi, vi fick det bästa.
Efter att alla andra bilar försvunnit fortsatte vår bus in mot bergen. Det som tidigare var amerikanska södern blev nu ett vackert berglandskap med små sjöar överallt. Dimma som låg över stora skogar.

Vi kom fram till en liten hamn med en liten väg som stack iväg ut i en sjö där det stod ett berg. Ett vulkanformat berg med en väg som slingrade sig från topp till tå och utgjorde en massa tunnlar i berget. Snyggt utradat omkring bergets sidor stod det moderna kåkar som såg likadana ut. Det var de snyggaste husen på den häftigaste platsen jag någonsin sett. Berget stod mitt i en sjö som var omgärdat av berg. Fridfullt och isolerat från resten av världen. Jag minns att när man ropade så ekade det runt hela sjön, det var skönt att göra det.

Sedan övergick drömmen till något mardrömsliknande, vi var på samma plats men det hade blivit mörkt och alla hamnade i olika klaner som slogs mot varandra. Jag slaktade många människor den kvällen.